Home About Browse Search
Svenska


Jönsson, Emelie, 2022. Utvärdering av behandlingseffekt och riskfaktorer på gårdar med hästar naturligt infekterade med Strongylus vulgaris. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

[img] PDF
1MB

Abstract

Strongylus vulgaris är den mest patogena av hästens inälvsparasiter. Hästarna blir smittade på betet
via det infektiösa larvstadiet L3. Väl i magtarmkanalen migrerar larverna framför allt till främre
krösroten där de utvecklas till L5-larver. Det är i den här fasen parasiten är mest patogen. Skadorna
larverna orsakar i krösroten kan leda till syrebrist i tarmen, vilket i sin tur kan leda till kolik och i
värsta fall döden. När larverna åter igen är tillbaka i tarmlumen blir de adulta maskar som utsöndrar
ägg med hästens träck. Prepatensperioden, tiden mellan infektion och utsöndring av ägg, är sex till
sju månader.
På 1960–80-talen var prevalensen för S. vulgaris 80–100 %. Rekommendationen var då att avmaska hästarna var åttonde vecka för att bekämpa parasiten, men den intensiva avmaskningen ledde
dock till resistens hos andra parasiter, framför allt cyathostominer. Idag finns en utbredd resistens
mot bensimidazoler och enstaka fall mot pyrantel. Makrocykliska laktoner är än så länge effektiva,
men det har setts tendenser för minskad effekt även hos den här substansgruppen. Därför rekommenderas idag i stället riktad selektiv avmaskning. Det innebär att bara de hästar som utsöndrar mer
än 200 EPG och/eller är positiva för S. vulgaris eller bandmask avmaskas. Till följd av de nya avmaskningsrekommendationerna har det återigen setts en ökning av prevalensen av S. vulgaris. En
framtida utmaning är därför att kunna hantera smittan utan att driva på resistensutvecklingen av
andra parasiter. Syftet med det här arbetet var att bidra till utformning av mer detaljerade rekommendationer för hur en S. vulgaris-smitta ska bekämpas.
Delstudie 1 var utformad som en enkätstudie. De utav Statens veterinärmedicinska anstalts
(SVA) övervakningsgårdar som vid träckprovtagningen våren 2021 haft minst en häst positiv för S.
vulgaris blev erbjudna att delta. Av de tillfrågade gårdarna svarade 64 % på enkäten. Utefter de svar
som erhölls verkar det vara en riskfaktor med ett stort antal hästar per gård och stor omsättning av
hästar. Enkäten användes också för att rekrytera gårdar till delstudie 2 och 3.
I delstudie 2 undersöktes tio hästar som var positiva för S. vulgaris vid träckprovtagningen våren
2021. Uppföljande träckprover togs åtta och 16 veckor efter avmaskning med ivermektin. Samtliga
hästar var negativa vid de uppföljande provtagningarna, vilket tyder på att en engångsbehandling
med ivermektin på våren har god effekt på adulta maskar av S. vulgaris.
I delstudie 3 användes samma gårdar som i delstudie 2. Totalt åtta hästar som var negativa för S.
vulgaris och som delat bete med de positiva hästarna under föregående sommar undersöktes. Vid
uppföljande träckprover åtta och 16 veckor efter att de positiva hästarna avmaskats var samtliga åtta
hästar fortsatt negativa för S. vulgaris. Resultaten talar för att hästar som är negativa för S. vulgaris
på våren inte behöver avmaskas då. Emellertid krävs fler studier för att säkerställa det.
På en gård med etablerad smitta av S. vulgaris undersöktes i delstudie 4 effekten av två behandlingar med ivermektin av gårdens samtliga hästar med fem månaders intervall. Samtliga hästar avmaskades våren 2020 samt hösten 2020. Våren 2021 avmaskades bara de hästar som hade över 200
EPG. Uppföljande träckprover togs hösten 2020, våren 2021 och hösten 2021. Inga andra beteshygieniska åtgärder implementerades. Vid sista provtagningen hösten 2021 var fyra hästar positiva för
S. vulgaris. Det tyder på att avmaskning av samtliga hästar två gånger med fem månaders intervall
inte är tillräckligt för att bli av med smittan om inga beteshygieniska åtgärder kan göras eller om
nya hästar inte avmaskas systematiskt vid ankomst.
Sammanfattningsvis behövs mer forskning för att optimera rekommendationerna kring hur bekämpningen av S. vulgaris bör se ut.

,

Strongylus vulgaris is the most pathogenic of the horse's intestinal parasites. The horses become
infected on the pasture where they ingest the infectious third larval stage. Once in the gastrointestinal
tract, the larvae migrate to the root of the cranial mesenteric artery, where they develop into L5
larvae. The damage that the larvae cause while migrating can lead to hypoxia in the intestine, which
in turn can lead to colic and in the worst case, death. When the larvae are back in the intestinal lumen
again, they become adult worms that excrete eggs with the horse's feces. The period between infection and shedding of eggs is six to seven months.
In the 1960s to 1980s, the prevalence of S. vulgaris was 80–100%. The recommendation was to
deworm all horses every eight weeks to fight the parasite. However, the intense deworming led to
resistance in other parasites, especially cyathostomines. Today there is widespread resistance to
benzimidazoles and occasional cases of resistance to pyrantel. Macocyclic lactones have been
effective so far, but recent reports indicate reduced effect in this anthelmintic class as well. Today it
is recommended to deworm after fecal analysis, and only horses that excrete more than 200 EPG
and/or are positive for S. vulgaris or tapeworm are dewormed. As a result of the new deworming
recommendations, an increase in the prevalence of S. vulgaris has been seen yet again. The challenges for the future lies in how parasite infections should be handled, without selecting for anthelmintic resistance. The aim of this study was to contribute to more detailed recommendations for
how to combat an established S. vulgaris infection.
Study 1 was designed as a questionnaire study. Those of the National Veterinary Institute's
(SVA) monitoring farms that in the spring of 2021 had at least one horse positive for S. vulgaris
were asked to participate in a survey. The questionnaire was answered by 64% of farms. Based on
the answers received, it seems that a large number of horses and high traffic of horses can be a risk
factor for S. vulgaris infection.
In study 2, ten horses that were positive for S. vulgaris in the spring of 2021 were re-examined
eight and 16 weeks after deworming with ivermectin. All horses were negative at the follow-up
analyses, which indicates that treatment with ivermectin has a good effect on adult worms in the
intestinal lumen.
In study 3, same farms from study 2 were used. A total of eight horses that were negative for S.
vulgaris and that shared pasture with the positive horses during the previous summer were examined. At follow-up parasitic diagnostics eight and 16 weeks after the positive horses had been
dewormed, all horses were still negative for S. vulgaris. These results suggest that horses that are
negative for S. vulgaris in the spring do not need to be dewormed. However, more studies are needed
to ensure this.
Study 4 was carried out on a farm with an established infection of S. vulgaris. The effect of two
treatments with ivermectin at five-month interval of all horses on an infected farm was evaluated.
All horses were dewormed in the spring and autumn of 2020. In the spring of 2021, only horses that
had more than 200 EPG were dewormed. Follow-up parasitic diagnostics were done in the autumn
of 2020, spring of 2021, and autumn of 2021. No other preventive pasture hygiene were performed.
At the last sampling in the autumn of 2021, four horses were positive for S. vulgaris. This indicates
that deworming all horses twice at five-month interval is not enough to eliminate the infection.
In summary, more research is needed to optimize the recommendations on how to control infections with S. vulgaris.

Main title:Utvärdering av behandlingseffekt och riskfaktorer på gårdar med hästar naturligt infekterade med Strongylus vulgaris
Authors:Jönsson, Emelie
Supervisor:Tyden, Eva and Osterman-Lind, Eva
Examiner:Grandi, Giulio
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2022
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health
Keywords:stor blodmask, häst, avmaskningsrutiner, ivermektin, resistens, riskfaktorer
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17645
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17645
Subjects:Animal diseases
Language:Swedish
Deposited On:01 Apr 2022 06:24
Metadata Last Modified:02 Apr 2022 01:01

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits