Home About Browse Search
Svenska


Lindfors, Rebecca, 2022. Ivermektinbehandling av svenska hästar naturligt infekterade med cyathostominer : utvärdering av effekt och egg reappearance period. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

[img] PDF
1MB

Abstract

Små blodmaskar, cyathostominer, är hästens vanligaste inälvsparasit. Parasiterna har en direkt
livscykel som innefattar både ett frilevande stadium på betesmark samt utveckling och förökning
inne i värddjuret. Smittan sprids framför allt på betesmark, och samtliga hästar som betar gräs har
någon gång under sin livstid varit infekterade av cyathostominer. Parasiten ger sällan upphov till
allvarlig sjukdom, men vid massivt utträde av ett stort antal larver ur tarmslemhinnan kan hästen
drabbas av ett sjukdomstillstånd som kallas för larval cyathostominos. Det är ett akut tillstånd som
kan leda till fatal diarré.
Till följd av ett extensivt avmaskningsprogram under många års tid, där samtliga hästar avmaskats
med jämna mellanrum för att minska förekomsten av Strongylus vulgaris, finns numera en utbredd
anthelmintikaresistens hos cyathostominer. Bensimidazoler och pyrantel, som är två av de läkemedel som en gång haft god effekt mot cyathostominer, har numera bristfällig effekt. Försämrad
effekt kan ses runt om i hela världen, inklusive Sverige. Ivermektin har tidigare haft fortsatt god
effekt, men första tecken på resistensutveckling kan ses även mot denna substans.
Syftet med den här studien var att undersöka effekten av ivermektin mot cyathostominer hos hästar
i Sverige, samt att sammanställa vilka avmaskningsrutiner och förebyggande åtgärder som tillämpades på de deltagande gårdarna. Effekten av ivermektin undersöktes genom att ta träckprov på 17
svenska gårdar en gång i veckan under åtta veckors tid för att undersöka Fecal Egg Count Reduction
Test (FECRT) och Egg Reappearance Period (ERP). Försämrad FECR definierades som effekt <95
% med ett lägre 95 % konfidensintervall <90 % 14 dagar efter avmaskning. ERP definierades på två
sätt i den här studien: 1) Den vecka efter avmaskning då medeltalet ägg i besättningen åter överstiger
100 EPG och 2) Den vecka efter avmaskning då medeltalet ägg i besättningen överstiger 10 % av
ursprungsmängden, det vill säga när läkemedlets effekt understiger 90 %. I den här studien ansågs
ERP vara förkortad om den var kortare än sex veckor.
Effekten efter avmaskning var god på de flesta deltagande gårdarna. På 2 av 17 gårdar sågs
försämrad FECR med 92,4 % respektive 93,6 % effekt och nedre konfidensintervall <90 %. För att
säkerställa att resistens faktiskt föreligger bör undersökningen upprepas på de två gårdarna. Två
deltagande gårdar uppvisade förkortad ERP <6 veckor. På 12 av 17 gårdar sågs ERP ≥8 veckor,
vilket innebär att effekten är god och ingen tendens till resistensutveckling ses. Inga statistiskt signifikanta samband kunde påvisas mellan försämrad läkemedelseffekt och vilka förebyggande åtgärder
eller avmaskningsrutiner som tillämpades på de deltagande gårdarna.
Resultaten från den här studien antyder att effekten av ivermektin mot cyathostominer kan ha börjat
avta i Sverige, vilket följer samma mönster som i resten av världen. Eftersom det råder osäkerhet
kring om och när ny anthelmintika kan finnas tillgänglig bör framtidens fokus skiftas mot andra
förebyggande åtgärder, och att utbilda djurägare och veterinärer om vikten av god beteshygien och
dess roll i att minska smittspridning.

,

Small strongyles, cyathostomins, are the most common gastrointestinal parasites in horses. The
parasites have a direct lifecycle with stages both in the horse and on pasture. The parasites are
ubiquitous, and all grazing horses get infected at some point in their lives. Cyathostomins rarely
cause clinical disease, but sometimes a large number of larvae exit into the gut lumen at the same
time. This is called larval cyathostominosis and is an acute affection that can cause fatal diarrhea in
the horse.
Routine deworming of all horses several times a year has been practiced around the world for
decades. This has led to widespread anthelmintic resistance among cyathostomins. Benzimidazoles
and pyrantel, two substances that used to have good effect against cyathostomins, are no longer
efficient in most parts of the world including Sweden. First signs of resistance against ivermectin
have also been observed.
The aim of this study was to determine efficacy of ivermectin against cyathostomin infections on
Swedish farms. A questionnaire regarding deworming and management practices used on the
participating farms was also conducted. The efficacy of ivermectin was determined through fecal
egg counts on 17 farms for eight weeks, determining Fecal Egg Count Reduction (FECR) and Egg
Reappearance Period (ERP). Decreased FECR was defined as efficacy <95% 14 days after
deworming, with a lower 95% confidence limit <90%. ERP was defined in two ways: 1) the posttreatment week when the mean fecal egg count (FEC) on the farm exceeds 100 EPG, and 2) the
post-treatment week when the mean FEC on the farm exceeds 10% of pre-treatment FEC, in other
words when the efficacy is less than 90%. ERP was considered as shortened if less than six weeks.
Overall, the efficacy was considered good on participating farms. FECR <95% and lower confidence
limit <90% was observed in two farms, with efficacies of 92,4% and 93,6% respectively. There is
only one previous report of suspected resistance against ivermectin where the result has been
confirmed through repeated testing. A second study of FECR in the current farms needs to be
conducted before resistance can be confirmed. ERP <6 weeks was observed in two farms. Twelve
farms had ERP ≥8 weeks, which means that the effect is good. No statistically significant
connections between decreased efficacy and what de-worming or pasture hygiene practices the
farms used could be established in this study.
The results in this study show that the efficacy of ivermectin against cyathostomins in Sweden might
be decreasing. This follows the same pattern that is seen in studies all around the world. It is unclear
when or if new anthelmintics will be on the market. Future aims should be to educate veterinarians
and owners in the importance of pasture hygiene practices to reduce spread of infection.

Main title:Ivermektinbehandling av svenska hästar naturligt infekterade med cyathostominer
Subtitle:utvärdering av effekt och egg reappearance period
Authors:Lindfors, Rebecca
Supervisor:Tyden, Eva and Osterman Lind, Eva
Examiner:Giulio, Grandi
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2022
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health
Keywords:små blodmaskar, liten blodmask, makrocykliska laktoner, avmaskning, anthelmintikaresistens, ERP, FECR
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17581
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17581
Subjects:Animal diseases
Language:Swedish
Deposited On:02 Mar 2022 08:39
Metadata Last Modified:03 Mar 2022 02:01

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits