Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Stress, rädslor och oönskade beteenden blir allt vanligare hos våra sällskapskatter. Dessa beteenden
leder i sin tur till att många katter avlivas, omplaceras eller hamnar på katthem. Stress och rädslor,
och därigenom många oönskade beteenden, kan dock förebyggas genom att under kattens
socialiseringsperiod vänja katten vid sådant den kommer att utsättas för senare i livet. Faktorer som
mängd hantering, hantering av en eller flera personer, kontakt med barn, kontakt med andra husdjur,
föräldradjurens egenskaper och ålder vid avvänjning har alla en påverkan på hur katten kommer
hantera olika situationer senare i livet. Kunskap kring vikten av kattens tidiga erfarenheter har
funnits sedan slutet av 1900-talet. Trots detta finns det relativt få studier som fördjupar sig i ämnet
och bygger vidare på kunskapsbasen. Eftersom det sker en ständig förändring i den domesticerade
kattens miljö och levnadssätt är det viktigt med fortlöpande forskning. I dagsläget saknas det även
studier inom området som belyser hur socialisering av kattungar går till i Sverige.
En enkätstudie genomfördes med syftet att kartlägga hur socialiseringsperioden ser ut och vilka
tidiga erfarenheter kattungar får hos svenska raskattuppfödare, samt att undersöka vad uppfödarna
har för kunskaper och attityder kring ämnet socialisering. Målgruppen begränsades till uppfödare av
raskatter i Sverige som var medlemmar i SVERAK. En webbenkät skapades i enkätverktyget
Netigate och distribuerades på sociala medier med hjälp av SVERAK.
Resultaten gav en god första inblick i hur socialiseringsperioden ser ut hos svenska raskattuppfödare
inom SVERAK. Kattungar fick över lag med sig många goda erfarenheter från respondenterna,
exempelvis hantering av flera olika personer, tillgång till respondenternas hem, regelbunden kontakt
med barn samt besök hos veterinär för vaccination, ID-märkning och besiktning. Dock fanns
förbättringspotential gällande mängd hantering och regelbunden kontakt med andra husdjur än
katter. Gruppens kunskaper kring socialisering stämde också huvudsakligen bra överens med det
som framkommer i litteraturen. Exempelvis var det många som ansåg att kattungar bör bli hanterade
av flera personer och att det är bra med regelbunden kontakt med andra husdjur. Bristande kunskaper
uppmärksammades emellertid gällande mängd hantering, vilken period i kattungens liv det är
viktigast med socialisering samt kunskaper kring faderns påverkan på kattungarnas djärvhet.
Respondenternas attityder gällande socialisering var övervägande mycket positiva och generellt
ansågs socialisering vara något viktigt och som prioriterades högt av många. En förhållandevis stor
andel angav dock att de generellt sett skulle vilja prioritera socialisering mer, ansåg att det ej finns
lättillgänglig information för uppfödare om socialisering och att svenska raskattuppfödare ej har
tillräcklig kunskap kring ämnet.
Ytterligare forskning kring socialisering av kattungar krävs för att kunna ge svenska kattuppfödare
tydliga råd och bättre möjligheter att utvecklas inom området. Dessutom bör den kunskap som finns
tydligt komma målgruppen till del. Vidare bör även oönskade beteenden, stress och rädslor studeras
för att tydligare fastställa hur dessa påverkas av kattens tidiga erfarenheter. Förhoppningen är att
den aktuella studien ska kunna bidra med kunskap om socialisering och vara en grund för vidare
forskning rörande socialisering av katter i Sverige. I dagsläget kan det konstateras att majoriteten av
svenska raskattuppfödare inom SVERAK ger kattungar runt om i landet en bra start på livet.

Stress, fear, and behaviour problems are getting more and more common amongst domestic cats
today. These behaviours lead to many cats being euthanized or relinquished. However, stress, fear,
and behaviour problems can be prevented by properly socializing and habituating kittens to different
experiences they are going to encounter later in life. Aspects such as amount of handling, contact
with children, contact with other animals and weaning age all influence how the kitten will handle
different scenarios later in life. Despite that the knowledge about the importance of early experiences
for the kittens’ behaviour later in life has been available since the late 1900’s, there are relatively
few current studies that adds to this knowledge. Since there is a constant development in the
environment of the domestic cat, current research is important. In addition, there are no studies
currently showing how socialization is carried out amongst Swedish cat breeders.
A survey was carried out with the aim of mapping which early experiences kittens in Sweden are
exposed to during the peak socialization period, and what knowledge and attitudes Swedish cat
breeders have regarding socialization. The target group was limited to breeders who were members
of SVERAK and who bred purebred cats. A web survey was created in Netigate and distributed on
social media through SVERAK.
The results gave a good first insight of what experiences kittens get during the socialization period
at Swedish breeders within SVERAK, and the breeders’ knowledge and attitudes regarding the
subject of socialization. The kittens generally got plenty of early experiences during the socialization
period, for example being handled by multiple humans, access to the breeder’s home, regular contact
with children, and visits to the veterinary clinic for vaccination, identification marking and
veterinary examination. Yet some potential areas for improvement were identified, mainly regarding
amount of handling and regular contact with other animal species. The breeder’s knowledge about
socialization mostly correlated well with available literature. For example, many breeders thought
kittens should be handled by multiple humans and that regular contact with other animal species is
important. Nevertheless, there was lack of knowledge regarding during what age socialization is
most important, amount of handling, and heritability of the father’s boldness trait. Lastly, the
breeder’s attitudes regarding socialization were primarily stated as positive, and socialization was
generally considered an important aspect of breeding that many respondents prioritized. A relatively
large portion of the breeders did however state that they would like to prioritize socialization even
more, that there isn’t easily accessible information about socialization for the breeders, and that they
as a group don’t have enough knowledge about the subject.
Further research about socialization of kittens is required to be able to give cat breeders clear advise,
and for them to be able to develop and improve. The knowledge already established should also be
made more easily accessible for breeders. Additionally, behaviour problems, fear, stress, and anxiety
should be studied to further establish how these factors are affected by the cat’s early experiences.
Hopefully, the present study can contribute with knowledge about socialization and work as a
foundation for further research about socialization of kittens in Sweden.