Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Sedan Sveriges inträde i EU 1995 har mycket hänt inom den svenska lantbrukssektorn. EU:s stora jordbruksreform, Common Agricultural Policy (CAP), har i Sverige tidigare kritiserats för dess omfattande administrativa kostnader samt huruvida EU med stödpengar skall styra hur mycket, och vad lantbrukare runt om i unionen skall producera. Under de senaste 20 åren har stöden reformerats i omgångar vilket resulterat i slopade stöd kopplade till produktion och istället så kallade frikopplade gårdsstöd som enbart kräver allmän skötsel och något högre krav på djur- och miljöhänsyn än tidigare. I takt med en växande miljömedvetenhet riktas idag även fokus på att stärka lantbrukets konkurrenskraft, främja landsbygdsutveckling samt värna om biologisk mångfald. Målet med EU:s gemensamma jordbrukspolitik är därför att bidra med ekonomiska stöd till lantbrukare samtidigt som produktionen inte har för avsikt att regleras eller påverkas utöver arbetet mot en mer hållbar utveckling.
Med utgångspunkt i EU:s avsikt ämnar studien undersöka hur EU-stöden påverkar svenska mjölkproducenters beslutsfattande med EU-stöd som en styrd extern resurs. Studien utförs i linje med kvalitativ metod med en induktiv ansats där empirin har samlats in genom intervjuer för att sedan analyseras. Respondenterna är två olika mjölkproducenter som är verksamma på Gotland. Respondenterna har ligger i intervallen 400 < x < 600 respektive 50 < x <100 mjölkande kor i sin produktion.
Den teori som utgör grunden i analysen är beslutsteori och resursbaserad teori (RBT). Teorierna har sammansatts i en teoretisk syntes tillsammans med en problemformulering för att utgöra underlag för analys av den insamlade empirin. Studiens slutsatser visar att det förekommer en positiv påverkan av markanvändningen som direkt kan knytas till erhållna EU-stöd. Resultatet visar att det är mark med sämre förutsättningar som brukas till följd av ekonomisk ersättning. Slutsatsen visar även att det förekommer en viss inverkan på investeringar och dess genomförande som kan knytas till stödens utbetalningstidpunkt.

Since Sweden's accession to the EU in 1995 a lot has happened in the Swedish agricultural sector. The EU´s agricultural reform, the Common Agricultural Policy (CAP), has previously been criticized in Sweden for its extensive administrative costs and whether the EU with subsidies should control how much, and what farmers around the union should produce. During the last 20 years the subsidies have been reformed in stages, therefore resulting in abolished subsidies linked to production and instead so-called decoupled farm contribution that only require general care and somewhat higher requirements for animal and environmental considerations than before. Alongside growing environmental awareness, the focus today is also on strengthening the competitiveness of agriculture, promoting rural development and safeguarding biological diversity. The aim of the EU's common agricultural policy is therefore to provide financial support to farmers, while at the same time the production is not intended to be regulated or affected beyond the work towards more sustainable development.
Based on the EU's intention the study intends to examine how EU subsidies affect Swedish milk producers' decision-making with EU subsidies as a controlled external resource. The study is carried out in line with a qualitative method with an inductive approach where the empirical data has been collected through interviews and then been analyzed. The respondents are two different milk producers which are located on Gotland. The respondents are in the interval of 400 < x < 600 and 50 < x <100 dairy cows in their production, respectively.
The theory that consists of analyzes is Decision-making theory and Resource Based Theory (RBT). The theories have been put together in a theoretical synthesis together with a problem formulation to form the basis for analysis of the collected empirical data. The study's conclusions show that there is a positive impact on land use that can be directly linked to EU subsidies received. The results show that it is land with poorer conditions that is used as a result of financial compensation from the union. The conclusion also shows that there is some impact on investments and their implementation that can be linked to the date of payment of the contribution.