Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Detta examensarbete är en del av ett större projekt, som är upplagt som ett samarbete mellan SLU och Stiftelsen Wanås utställningar. Vi är sju stycken trädgårdsingenjörsstudenter som har fått möjligheten att genomföra en utställning på temat experimentell köksträdgård med fokus på den urbana miljön. Förutom jag själv deltar följande studenter i arbetet kring utställningsprojektet: Clara Karlsson Cassland, Lisen Hendeberg, Maria Persson, Linda Wickström och Julia Zuber. Dessutom kommer en broschyr om projektet att sammanställas av Erikka Chapman.
Min del i årets utställning handlar om koloniträdgården - och dess användning och uttryck – men också den sociala roll som kolonirörelsen har haft genom dess drygt hundraåriga historia.
Kolonirörelsen var inte bara ute efter att uppmana människor i staden att skaffa en kolonilott för att börja odla. Den var också en del av den tidens folkbildningsanda, upplysning och utbildning som i sin tur skulle bidra till samhällsförändring.
Redan från början var det viktigt att utifrån en övergripande regelbunden struktur göra en plan över koloniområdet. Det var dock inte bara koloniområdet i sin helhet som behövde en plan, utan även den enskilda trädgården. Denna planering skapade en ordning som stämde väl överens med tidens rådande ideal.
För att få den balans mellan skönhet och nytta som koloniträdgårdarna var tänkta att ge, anmodades såväl rabatter med vackra och väldoftande blommor som odlingsland med matnyttiga grönsaker som kål och rotfrukter. Dessa skulle indelas i olika kvarter eller småland, där den så kallade ekonomiträdgården innefattade fruktträdgård, köksväxter och bärbuskar. Idag finns inte längre samma strävan efter enhetlighet och likriktning, utan i många fall är det i stället brokiga helhetsbilden och den stora mångfalden som är kännetecknet för ett koloniområde. Valet av växter är också till viss del något som skiljer dagens koloniträdgårdar från historiens. Idag är det inte heller enbart inom ramen för koloniträdgårdsrörelsen som det tas odlingsinitiativ och idkas stadsodling. Ett viktigt inslag i dagens urbana odling är ett antal odlingsrörelser med en tydligt aktivistisk och politisk agenda.
Det är de här undersökningarna av koloniträdgården och kolonirörelsen som ligger till grund för min gestaltning i utställningen. Gestaltningen utgår från en fri tolkning av koloniträdgården och gör inte anspråk på att vara en regelrätt avbildning av vare sig en historisk eller nutida koloniträdgård. Istället är det mina samlade intryck och kunskaper som kommer att ge form åt mina tankar kring stadsodlingens framtid i samklang med dess historiska arv. Det övergripande temat är balansen mellan skönhet och nytta, att skapa en köksträdgård med en ambition, som också lägger vikt vid det estetiskt tilltalande. Koloniträdgårdens framträdande attribut med igenkänningsfaktorer såsom portal, grind, staket, sittplats och lusthus är därmed parametrar som jag tar med i min fria tolkning. På så sätt kommer besökarens öga att fylla i den bild av en framtida stadsodling, som genom de utställda utställningslådorna i sin anspelning på koloniträdgården är tänkt att förmedla. Arbetet med gestaltningen av vår gemensamma odlingsträdgård kommer att fortsätta efter examensarbetets avslutande. Denna trädgårds övergripande struktur består av en kvartersindelning där odlingsrutor i form av pallkragar utgör stommen. Den tanke som vi enats kring är att man som besökare ska kunna vandra runt i ”stadens” olika delar och guidas av en broschyr med våra samlade tankar och information om idéerna bakom utställningen.