Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Skogens roll blir allt viktigare för samhället i takt med att vi ställer om till en bioekonomi och för att säkra den framtida skogsråvaran som kommer behövas är det viktigt att uppnå en godkänd föryngring. Under senare år har andelen godkända föryngringar ökat, mycket tack vare effektivare föryngringsåtgärder bland annat högre utnyttjande av markberedning och plantering. Däremot underkänns fortfarande 20 procent av de naturliga föryngringarna, 11 procent av sådden och 7 procent av planteringarna hos enskilda markägare, vilket visar stor förbättringspotential.
Före denna studie tog vid var det okänt vilka de största faktorerna var som påverkar privata skogsägare i deras beslut under föryngringsfasen och om insikt kring dessa kan öka möjligheten till att höja andelen godkända föryngringar. Syftet med kanditatarbetet var att undersöka orsakerna till val av föryngringsåtgärder hos privata skogsägare i Mellansverige.
En enkätundersökning och intervjustudie kombinerades. Enkätundersökningen avgränsades till privata skogsägare i Mellansverige och urval gjordes i två grupper, Mellanskogsanslutna och slumpmässigt utvalda skogsägare ur Skogsstyrelsens totala register. Intervjustudien avgränsades till skogliga rådgivare från Mellanskogs verksamhetsområde. Totalt deltog sex rådgivare från Dalarna, Stockholm, Sörmland, Värmland, Västmanland, och Örebro län.
Svarsfrekvensen på enkäterna var låg vilket gör det svårt att dra några säkra slutsatser. Studiens resultat visade att tidigare erfarenhet och god kvalitet var de främsta faktorerna som påverkade skogsägarna vid val av föryngringsåtgärd. Stora skogsägare var i studien mer villiga att markbereda än små. De vanligaste skälen till att inte markbereda var att marken ansågs olämplig och att beståndet var för litet. Intresset för sådd var generellt lågt från skogsägarna men en liten tendens till ökat intresse verkade finnas i Värmland och Örebro län. Det viktigaste som framkom från intervjustudien var att samtliga rådgivare ansåg att en utebliven markberedning var det främsta skälet till en icke godkänd föryngring.
Det är vanligast att skogsägarna väljer bort markberedning vid naturlig föryngring, samtidigt som denna metod har högst andel underkända föryngringar. Frågan som kvarstår är om ett ökat utnyttjande av markberedning här skulle leda till en högre andel godkända föryngringar. För att höja såddandelen föreslogs mer kunskapsspridning och information till skogsägarna, samt att försöka få fler entreprenörer att vilja satsa på såddutrustning.

The role of the forest is becoming increasingly important for society as we transition to a bioeconomy. To secure the forest products that will be needed for this transition, it is important that reforestation measures are successful. In recent years, the proportion of approved reforestations has increased, largely due to more effective reforestation measures, including higher utilization of soil scarification and tree planting. On the other hand, 20 % of the natural regenerations, 11 % of direct seeding and 7 % of tree plantations owned by non-industrial private forest landowners (NIPF) still are not approved, which shows that there is a great potential for improvement.
Prior to this study, the major factors that influence NIPFs in their decision regarding reforestation measures were unknown, also whether knowing these could enhance the possibility of increasing the proportion of approved reforestations. The objective of this study was to investigate the reasons behind the choices regarding reforestation measures among NIPFs in Central Sweden.
Our study consisted of a survey and interviews. The survey was sent to NIPFs in Central Sweden and the population was stratified into two groups, Mellanskog-affiliated NIPFs and randomly selected NIPFs from the Swedish Forest Agency's forest owner register. The response rate to the surveys was unfortunately low, which makes it difficult to draw any certain conclusions. The interview study was conducted with forestry advisers from Mellanskog's area of operation. Six advisers from Dalarna, Stockholm, Sörmland, Värmland, Västmanland, and Örebro counties participated.
The results of the study showed that previous experience and good quality were the main factors that influenced forest owners when choosing a reforestation measure. Owners of large forest estates were in this study more willing to use soil scarification than owners’ of small estates. The most common reasons for not using scarification were that the site was considered unsuitable and that the stand/block was too small. The forest owners’ interest in direct seeding was generally low, but there seemed to exist a small tendency for increased interest in Värmland and Örebro counties. The most important information that emerged from the interview study was that all the advisors considered that a lack of soil scarification was the main reason for an unapproved reforestation.
It is most common for forest owners to opt out of soil scarification during natural regeneration. At the same time, this method has the highest proportion of failed reforestations. The question that remains is whether an increased use of soil scarification would lead to a higher proportion of approved reforestations. To increase the use of direct seeding on NIPF land, the advisors proposed that more information and knowledge should be disseminated to the forest owners, as well as trying to get more contractors to invest in equipment for direct seeding.