Home About Browse Search
Svenska


Ruist, Emilia, 2021. Det industrihistoriska arvet i stadsomvandlingsprocesser : exemplifierat med ett gestaltningsförslag för Göteborgs kexbageri. Second cycle, A2E. Alnarp: SLU, Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

[img] PDF
24MB

Abstract

I och med den urbaniseringstrend som råder har
industriområden, som tidigare legat i stadens utkant,
växt in i dess mitt. När den industriella verksamheten
läggs ner blir området, på grund av sitt centrala läge,
attraktivt att omvandla till nya stadsdelar. När det
görs kan man välja att enbart fokusera på nuet eller
använda platsens historia och integrera den i det
nya sammanhang som skapas. Väljer man det senare
kommer man stå inför val: Vilken och vems historia?
Hur ska historien förmedlas? Vad vill man uppnå? osv.
Syftet med arbetet är att bidra till ökad förståelse
för kulturarvets potential i stadsomvandlingar av
industriområden. Med hjälp av en litteraturstudie
och referensstudier av två platser som redan
genomgått omvandlingen från industriområden
till nya stadsdelar, utrönandes vad kulturarv kan
bidra med till ett nutida och framtida samhälle
och hur platsers industrihistoria kan tas tillvara på
i stadsomvandlingsprocesser. Det resulterade i
uppsatsens mål vilket var att ta fram designstrategier
och implementera dessa i ett översiktligt
gestaltningsförslag för Göteborgs kexbageri i
Kungälv som är inspirerat av platsens industriella
historia. År 2022 flyttar bageriet sin produktion
från Kungälv utomlands och området ska därefter
planläggas för bostäder. Arbetet visar att kulturarv
är ett resultat av vår sociala och intellektuella
kontext och blir till i en dynamisk process mellan
materiella och immateriella företeelser och en
person eller ett samhälle. De väljs ut och blir till
eftersom de fyller ett behov hos oss. Kulturarv kan
för en plats vara identitetsskapande vilket i sin tur
kan skapa en känsla av grupptillhörighet men också
verka exkluderande. De kan främja relationen mellan
människa och plats, göra att vi mår bra när vi är på
platsen och tänker på den och saknar den när vi
inte är det. Industrialismen förändrade samhället
i grunden, därför kan det industriella kulturarvet
hjälpa oss att förstå dåtidens såväl som samtidens
samhälle. Vet man varifrån man kom är det lättare
att veta vilken riktningen man ska, därför kan det
industriella arvet ge riktningen till hur samhället
kan utvecklas i framtiden. Därtill kan det synliggöra
relationen mellan människa och natur och på så sätt
verka miljöfrämjande. I stadsomvandlingsprocesser
bör kulturarvet tas tillvara på genom att valen görs
i en inkluderande process, inte av experter bakom
låsta dörrar. Eftersom staden är i ständig omvandling
bör man säkra det historiska perspektivet för
framtiden i designstrategier som tål att området
vidareutvecklas. De strategier det här arbetet bidrar
med, och vilka exemplifieras i gestaltningsförslaget
för Göteborgs kexbageri, är att synliggöra de
relationer som varit av vikt för områdets utveckling
och skapa en kontinuitet i riktningar, strukturer,
namn och funktioner. Att återbruka byggnader och
material i den nya designen och göra en utformning
som triggar upptäckarglädje så att besökaren vill
veta mer om platsen och dess ursprung.

,

Due to urbanization industrial areas which previously
were located in the outskirts of the city have grown
into the city center. When the industrial production
are closed down the area becomes attractive to
redevelop into new districts due to its central
location. When doing this you can choose to only
focus on the present or use the history of the place
and integrate it into the new context that is created.
If you choose the latter, you will be faced with
choices: Which and whose history? How should the
history be presented? What do you want to achieve?
etcetera. The purpose of this essay is to contribute
to an increased understanding of the potential
of cultural heritage in urban redevelopment of
industrial areas. By using a literature study and
reference studies of two places that already have
been redeveloped from industrial areas to new
urban areas, this paper seeks to bring forward what
cultural heritage can contribute with to the present
and future society and how places' industrial history
can be utilized in urban redevelopment processes.
This resulted in the thesis' aim which was to develop
design strategies and implement these in a general
design proposal for Gothenburg's biscuit bakery
in Kungälv, which is inspired by the site's industrial
history. In 2022 the bakery will move the production
from Kungälv to abroad and afterwards the area is
planned to be turned into a new neigburhood for
housing. This paper shows that cultural heritage is
a result of our social and intellectual context and
is created in a dynamic process between tangible
and intangible phenomena and a person or a
society. They are selected and created because
they fill a need within us. Cultural heritage can
create identity, which in turn can create a feeling
of group belonging but also exclude people from
that sence of belonging. They can give nutriment
to the relationship between people and place,
make us feel good when we are there and think
about the place and miss it when we are not. The
industrial revolution changed society fundamentally,
therefore the industrial cultural heritage can help us
understand the society of yesterday as well as that of
today. If you know where you came from it is easier
to know in which direction to go forward, therefore
the industrial heritage can provide the direction
on how the society can develop in the future. In
addition, it can make the relationship between
people and nature more visible and thus have a
positive effect on environmental care. The cultural
heritage should be taken advantage of in urban
redevelopent processes in an inclusive process, not
by experts behind closed doors. If the historical
perspective is to be maintained for the future it need
to be secured in design strategies that can withstand
the area's further development because the city
is constantly developing. The strategies that this
paper contributes with and which are exemplified
in the design proposal for Gothenburg's biscuit
bakery, are to make the relationships that have been
important for the area's development visible and
create continuity in directions, structures, names
and functions. To reuse buildings and materials in the
new design and make a design that triggers the joy
of discovery so that the visitor wants to know more
about the place and its past.

Main title:Det industrihistoriska arvet i stadsomvandlingsprocesser
Subtitle:exemplifierat med ett gestaltningsförslag för Göteborgs kexbageri
Authors:Ruist, Emilia
Supervisor:Peterson, Anna
Examiner:Olsson, Patrik and Osvalder, Linn
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2021
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:LY002 Landscape Architecture Programme, Alnarp 300 HEC
Supervising department:(LTJ, LTV) > Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
Keywords:kulturarv, industriellt kulturarv, Göteborgs kexbageri, cirkulär design, gestaltning, gestaltningsförslag
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17398
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17398
Subjects:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:06 Dec 2021 09:25
Metadata Last Modified:07 Dec 2021 02:01

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits