Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

2011 tog regeringen, tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och andra branschorganisationer ett krafttag för att öka jämställdheten inom skogssektorn med syfte att skapa en konkurrenskraftig näring genom mångfald. Utbildning, arbetsliv och enskilt skogsägande var tre områden som initiativet skulle fokusera på och målet för utbildningsområdet var att göra de skogliga utbildningarna mer attraktiva för både kvinnor och män. För att nå målet skulle bland annat utbildning av pedagoger och handledare prioriteras med syfte att öka kunskapen inom genus och jämställdhet för att kunna integreras i utbildningarna och till hjälp togs en obligatorisk kurs för lärare fram.
2019 kom Skogsstyrelsen med en uppföljningsrapport av det arbete som introducerats 2011 och konstaterade att arbetet för en jämställd skogssektor, i detta fall utbildningsområdet, inte kommit så långt som initiativet från början hoppats på.
Skogsmästarprogrammet i Skinnskatteberg är en del av Sveriges Lantbruksuniversitet och är en av de skogliga utbildningar som krafttaget från 2011 syftar på. För att få en lägesrapport om hur jämställdhet implementeras på skogsmästarprogrammet idag, tio år efter initiativet, har fem kursansvariga lärare samt programmets prefekt intervjuats om skolans jämställdhetsarbete.
Bland annat visar intervjustudien på att Skogsmästarskolan präglas av en maskulin kultur även om det blivit bättre under de senaste decennierna. De intervjuade anser att de har makt att förändra och delvis styra vad studenterna ska få med sig i sin utbildning men få av dem har valt eller har ambitionen att integrera jämställdhet i sin kurs. Argumenten för att inte integrera ämnet i egen kurs har varit många, bland annat att det inte passar in i kursämnet på grund av innehåll eller att de själva inte anser sig ha tillräcklig kunskap att integrera jämställdhet.
Dessutom framkom det under studien att många påverkats av uppropet #metoo och #slutavverkat år 2017, och känner en rädsla för att göra fel. Det framkom även under studien att alla utom en av de intervjuade upplever en osäkerhet och okunskap kring ämnet. Dock var det få av de kursansvariga lärarna som faktiskt gått den obligatoriska kurs om jämställdhet som tagits fram som ett verktyg med syfte att öka lärarens kunskaper.
Skogsmästarskolan har länge arbetat med inkvotering av kvinnor genom det skogliga basåren, som från början var avsett endast för kvinnor, och senare också genom Skogskurs för tjejer, ett läger med förhoppningen att fler kvinnor ska få upp intresset för skogssektorn. Satsningen för att få in fler kvinnor på utbildningen har varit lyckad, men den resterande del som syftar till att implementera arbetet med jämställdhet i utbildningen har visat sig vara sämre och är bristfällig i dagsläget.

In 2011, the government, together with Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) and other industry organizations, took action to increase gender equality in the forest sector with the aim of creating a competitive industry through diversity. Education, working life and individual forest ownership were three areas that the initiative would focus on and the goal of the education area was to make forestry education more attractive to both women and men. In order to achieve the goal, among other things, the education of teachers and supervisors would be prioritized with the aim of increasing knowledge within gender and gender equality in order to integrate those perspectives into the education system, and a compulsory course for teachers was developed to promote the change.
In 2019, Swedish Forest Agency came up with a follow-up report of the work introduced in 2011 and stated that the work for a gender-equal forest sector, in this case the education area, has not come as far as the initiative initially hoped for.
School for Forest Management in Skinnskatteberg is part of SLU and is one of the forestry educations that the effort from 2011 refers to. In order to receive a progress report on how gender equality is implemented at the Skogsmästarskolan, ten years after the initiative, five teachers responsible for the courses and the head of the program have been interviewed about the school's gender equality work.
Among other things, the interview study shows that the School for Forest Management is characterized by a masculine culture, even though it has improved in recent decades. The interviewees believe that they have the power to change and partly control what the students should include in their education, but few of them have chosen or have the ambition to integrate gender equality into their course. The arguments for not integrating the subject into their own course have been many, including that it does not fit into the course subject due to content or that they themselves do not consider themselves to have sufficient knowledge to integrate gender equality.
In addition, it emerged during the study that many were affected by the call #metoo and #slutavverkat in 2017, and some of them feel a fear of making mistakes. It also emerged during the study that many of the interviewees experience uncertainty and ignorance about the subject. However, few of the teachers responsible for the course actually took the compulsory course on gender equality, which was developed as a tool with the aim of increasing the teacher's knowledge.
School for Forest Management has long worked with quotas for women through the forest base year, which was originally intended only for women, and later also through “Forest course for girls”, a camp with the hope that more women will get interested in the forest sector. The effort to get more women into forest education has been successful, but the remaining part, which aims to implement gender equality work into forest education, has proved to be worse and is deficient at present.