Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den bristande tillgängligheten på kväve hämmar många av de boreala och tempererade skogarnas tillväxt. Att gödsla med kväve har visat sig vara en av de mest effektiva produktionshöjande åtgärderna för att öka skogens avkastning. Gödslingsaktiviteten i Sverige kom att öka som mest under 1970-talet. Därefter minskade gödslingsarealen eftersom oro för miljöeffekter så som försurning av vattendrag uppstod.
Syftet med rapporten är att jämföra SCA:s nuvarande arbetssätt med SLU Markfuktighetskarta gällande om gödsling skett på rätt arealer på SCA:s innehav i Ångermanland. För att undersöka gödslingens verkan på olika marker genomförs en fältstudie. Rapporten innefattar även en litteraturstudie om gödslingens effekt på fuktiga och blöta marker ur ett produktions- och miljöperspektiv.
Två nya markfuktighetskartor, en klassad och en oklassad, produceras under åren 2020 och 2021 av Sveriges Lantbruksuniversitet. Den klassade kartan är indelad i tre markfuktighetsklasser medan den oklassade kartan anger markfuktigheten på en skala från 0 till 100. Fältmätningarna gjordes med hjälp av referenslinjer i referensområden för respektive bestånd. Linjerna placerades över gränsen för två markfuktighetsklasser med lika många provytor på varje sida av gränsen.
Resultatet visar att referensområdena för den torra, friska och frisk-fuktiga marken har något högre tillväxtkvot i jämförelse med referensområdena för den fuktiga och blöta marken. Majoriteten av provytorna uppfyllde alla sju baskrav för gödslingsbara bestånd. Den främsta anledningen till att en provyta ej blev godkänd berodde att andelen löv var för hög.
Slutsatserna av arbetet visar att tillväxtskillnaden mellan fuktig och blöt skogsmark och torr, frisk och frisk-fuktig mark är märkbar men liten. SLU Markfuktighetskarta kan precisera gödslingen till där den ger mest effekt men kan komma att minska gödslingsarealer på beståndsnivå.

The lack of available nitrogen limits the growth of many of the boreal and temperate forests. Fertilizing with nitrogen has proven to be one of the most effective production-increasing measures to increase forest yields. The fertilization activity in Sweden increased the most during the 1970s. Thereafter, the fertilization area decreased as concerns about environmental effects such as acidification of watercourses arose.
The purpose of the report is to compare SCA's current working methods with the SLU Soil Moisture Map regarding whether fertilization has been made on the right areas on SCA's holding in Ångermanland. To investigate the effect of fertilization on different soils, a field study has been made. The report also includes a literature study on the effect of fertilization on moist and wet soils from a production and environmental perspective.
Two new soil moisture maps, one classified and one unclassified, has been produced during the years 2020 and 2021 by the Swedish University of Agricultural Sciences. The classified map is divided into three soil moisture classes, while the unclassified map indicates soil moisture on a scale from 0 to 100. The field measurements were made using reference lines in reference areas for each area. The lines were placed between the boundary of two soil moisture classes with equal numbers of samples on each side of the boundary.
The results show that the reference areas for the dry, fresh and fresh-moist soil have a slightly higher growth ratio in comparison with the reference areas for the moist and wet soil. Most of the samples met all seven basic requirements for fertilizable stands. The main reason why a sample area was not approved was that the proportion of leaves was too high.
The conclusions of the work show that the growth difference between moist and wet forest soil and dry, mesic and mesic-moist soil is noticeable but small. SLU Soil moisture map can specify the fertilization to where it gives the most effect but may reduce fertilization areas at stock level.