Home About Browse Search
Svenska


Nordström, Jon, 2021. En märr som hette Mor : de sista härjedalska hästkörarnas berättelser från tiden innan skogsbrukets mekanisering. Second cycle, A2E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management

[img] PDF
1MB

Abstract

I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet skedde en förändring i det agrara samhället och i det
norrländska samhället. Från att bondesamhället innan varit nästintill helt självförsörjande öppnades
genom industrialiseringen en möjlighet till annan utkomst i form av lönearbete. I slutet av 1700-talet
drog den så kallade timmerfronten i en syd-nordlig riktning där skogarnas enorma resurser började
exploateras och nådde på 1800-talet södra och mellersta Norrland. Transporterna som från 1850-talet
när storskogsbruket nådde södra Norrland skedde uteslutande med häst mestadels med långa
basvägskörningar där virket från de mest åtråvärda, dvs grövsta skogarna skedde ner till avlägg vid
älvar och flottleder. Skogarnas produkter började i och med det andra världskrigets minskande
möjlighet till import i större omfattning eftertraktas, och arbetstillfällena i de svenska skogarna ökade.
Att rekrytera folk till skogsarbete blev svårare och som en pådrivande kraft till detta och den höjda
lönesättningen drevs hela tiden den tekniska utvecklingen i skogen framåt. Brytpunkten kommer på
1950-talet då de första motorsågarna börjar blir var huggares egendom och således effektiviteten höjs,
och genom att skogsbilvägsnätet tidigare så kraftigt utbyggds blir medeltransportavståndet kortare och
de långa basvägskörningarna försvinner. Kravet på hästar förändras från att tidigare när avstånden var
stora kräva starka hästar som tålde tunga lass till att bli mer fördelaktiga för mindre men snabbare
hästar. Mot slutet av vad som kallas hästkörningsepoken, i Härjedalen runt om kring 1967 hade
förutsättningarna för en hästkörare förändrat sig markant gentemot hur det såg ut under epokens
början. De långa basvägskörningarna var försvunna och ersatta av lunningskörning ner till
skogsbilväg. Stationära huggar- och körarkojor var ersatta av flyttbara manskapsbaracker och stallar.
Timmerkälkarna var passé och ersatta av tidseffektiva drågkonstruktioner och stålkälkar. Syftet med
studien är att utifrån ett historiskt perspektiv undersöka hästkörarnas roll och upplevelser i västra och
mellersta Härjedalen tiden innan och under skogsbrukets mekanisering. Att dokumentera deras
berättelser och upplevelser från den omvälvande tid när hästarna ersattes av maskiner i timmerskogen.

,

At the end of the 18th century and the beginning of the 19th century, a change took place in the
agrarian society and in the northern society. The agrarian society had previously been almost
completely self-sufficient, industrialization opened up an opportunity for other livelihoods in the form
of wage labor. At the end of the 18th century, the so-called timber front emerged in a south-northern
direction where the forests enormous resources began to be exploited and in the 19th century reached
southern and central Norrland. The transports in the 1850s when large-scale forestry reached southern
Norrland took place exclusively by horse, mostly with long base road runs where the timber from the
most desirable, ie the coarsest forests, took place down to distances by rivers and raft trails. As the
World War II's declining opportunity for imports to a greater extent began to be sought after by forest
products, and jobs in Swedish forests increased. Recruiting people for forestry work became more
difficult and as a driving force for this and the increased wage setting, the technical development in the
forest was constantly driven forward. The turning point comes in the 1950s, when the first chainsaws
began to become the property of loggers and thus increased efficiency, and because the forest road
network was previously so heavily expanded, the average transport distance becomes shorter and the
long base road runs disappear. The demand for horses was changing from previously requiring strong
horses that could withstand heavy loads when distances were large to becoming more advantageous
for smaller but faster horses. Towards the end of what is called the horse era, in Härjedalen around
1967, the conditions for a horse-driver had changed markedly compared to what it looked like during
the beginning of the era. The long base road runs had disappeared and been replaced by short driving
down to the forest road. Stationary loggers and drivers huts were replaced by mobile crew barracks
and stables. The timber sleds were replaced by time-efficient steel sleds.
The purpose of the study is to investigate the role and experiences of horsemen in the western and
central Härjedalen from a historical perspective, the time before and during the mechanization of
forestry. To document their stories and experiences from the turbulent time when the horses were
replaced by machines in the timber forest.

Main title:En märr som hette Mor
Subtitle:de sista härjedalska hästkörarnas berättelser från tiden innan skogsbrukets mekanisering
Authors:Nordström, Jon
Supervisor:Östlund, Lars
Examiner:Dolling, Ann
Series:Examensarbeten / SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel
Volume/Sequential designation:2021:08
Year of Publication:2021
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Supervising department:(S) > Dept. of Forest Ecology and Management
Keywords:skogshistoria, timmerkörning, timmerhästar, Härjedalen
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17154
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17154
Language:Swedish
Deposited On:09 Sep 2021 08:24
Metadata Last Modified:10 Sep 2021 01:00

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits