Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Fjädermyggs akvatiska larver har sedan hundra år tillbaka använts i övervakning av miljön tack
vare sin stora artvariation och känslighet för omgivningen. Ett av världens mest använda index för
att bedöma en sjös ekologiska status är Benthic Quality Index (BQI) som ämnar kategorisera sjöar
till en av fem nivåer (dålig till hög), vilket ska spegla hur miljön mår i sjöns tillrinningsområde.
BQI baserar sin klassning på tolv utvalda indexarters abundans i sjöbottnar och är ekonomisk och
effektivt tack vare sin enkelhet, och den används regelbundet i den svenska miljöövervakningen.
Från olika håll har den dock kritiserats för att vara för simplistiskt och så inte ge en realistisk bild
av tillrinningsområdens skick.
Denna uppsats har inventerat subfossilerade huvudkapslar från fjädermygglarver från
bottensediment och jämfört resultaten med inventering från pågående miljöövervakning (MÖ).
Inventering av huvudkapslar teoretiseras ge ett större antal funna taxa då arter vars nisch är på
grundare sjödjup finner sin väg till sjöns djupaste punkt efter döden, alltjämt en inventering av
levande larver endast tros finna de arter som lever just på provplatsen. Abundans och
artsammansättning har vägts mot varandra metoderna emellan för att undersöka skillnader och
likheter. I motsats till tesen hittades fler unika arter per sjö inom varje metod än gemensamma;
denna studie fann fler arter som MÖ inte registrerat än som den hade registrerat, och vice versa.
De unika arterna i MÖ kan bero på ett större antal inventerade individer, medan de unika arterna i
denna studie gissningsvis beror på att flera huvudkapslar transporterats med strömmar till
provplatsen från andra delar av sjön. Generellt fann dock denna studie fler indexarter i sjöarna än
MÖ, och i varje sjö hittade denna studie utöver MÖ:s inventering en art med BQI = 3, och i fem av
sex hittades en art med BQI = 4. Resultatet tyder på en stark fördel med att komplettera dagens
MÖ-metod med paleoekologi.