Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Dagens sätt att hålla grisar i grisproduktionen skiljer sig avsevärt från hur deras vilda släktingar
lever. Dock är de flesta av deras beteenden oförändrade. Dessa beteenden påverkar bland annat digivningen av smågrisar. Det påverkar i sin tur smågrisarnas tillväxt. Denna studie syftar till att undersöka vilka beteenden kring digivningen som påverkar smågrisarnas tillväxt och hur beteendeegenskaperna hänger samman.
Studien utfördes med hjälp av filmer som spelats in på Lövsta forskningscentrum i Uppsala. 18
suggors filmer observerades under ca 12 timmar en vecka efter grisning. Under tiden registrerades
olika beteenden som utfördes vid digivningarna. Från klockan 7 till 19 registrerades vem som inledde och avslutade digivningarna, om smågrisarna gick fram och nuddade nosen mot suggan vid
digivningen, hur långa digivningarna var och digivningsintervallen. Smågrisarnas vikt registrerades
vid födseln, vid en vecka och vid tre veckor efter födseln. Jag undersökte även om det fanns någon
koppling mellan vad djurskötarna uppfattade som oroliga, rädda eller oförsiktiga suggor och tidigare
nämnda egenskaper.
Resultaten i studien visade på att suggor som hade en högre digivningsfrekvens inledde en större
andel av dessa digivningar. Man kunde se att suggor inledde en större andel av digivningarna med
mjölknedsläpp än digivningar utan mjölknedsläpp. Dag 1 efter grisningen gjorde djurskötarna en
bedömning om de ansåg att suggan ofta var orolig, oförsiktig eller rädd. Resultaten visade på att
suggor som bedömts vara oförsiktiga hade en tendens att inleda färre digivningar och hade färre
digivningar under registreringstiden men det var inte signifikant. Suggor som bedömts vara räddare
hade en tendens till att inleda fler digivningar och ha en högre digivningsfrekvens men det var inte
signifikant. Resultaten visade att suggor som inte är oroliga hade färre digivningar och inleder en
mindre andel av digivningarna med mjölknedsläpp. De hade även totalt färre noskontakter och högre
medeltillväxt på smågrisarna.
Vidare studier kan göras för att fastställa ett bedömningsprotokoll för att lättare identifiera suggor
med föredragna beteenden.

The way we keep pigs today differs considerably from how their wild relatives live. However, most
of their behaviours have not changed much from their wild relatives. These behaviours affect, among
other things, the nursing of piglets which affects their growth. The aim of this study is to investigate
which behaviours during lactation, specifically during nursing affect the growth of piglets and how
the behavioural characteristics are related.
The study was performed with the help of films recorded at Lövsta Research Center in Uppsala.
Films of 18 sows were observed from 7 am to 7 pm, one week after farrowing, during which various
behaviours performed during the nursing were recorded. The observer registered who started and
ended the nursings, if the piglets went forward and touched the nose of the sow during nursing, how
long the nursings were and the nursing intervals. The weight of the piglets was registered at birth,
at one week and three weeks after birth. I also investigated whether there was any connection between what the animal caretakers perceived as anxious, scared or careless sows and the previously
mentioned characteristics.
The results of the study showed that sows that had a higher nursing frequency initiated a larger
proportion of these nursings. It could be seen that sows initiated a larger proportion of nursings with
milk let-down than nursings without milk let-down. Day 1 after farrowing, the caretakers assessed
and registered the sow’s behaviour, regarding whether they considered the sow to be often anxious,
careless or scared. The results showed that sows that seemed to be careless tended to initiate fewer
nursings and had fewer nursings during the registration period, but this was not significant. Sows
that seemed to be more frightened of their caretakers tended to initiate more nursings and had a
higher nursing frequency, but this was not statistically significant. The results showed that sows that
seemed to be less worried had fewer nursings and initiated a smaller proportion of the nursings with
milk let-down. They also had a total of fewer nose contacts and their piglets had a higher average
growth.
Further studies can be done to establish an assessment protocol to identify sows with preferred behaviours more easily.