Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den här fallstudien undersöker hur målkonflikter kan uppstå vid implementering och uppdateringen av en klimatdriven affärsstrategi. FNs Agenda 2030 och Parisavtalet ligger till grund för Sveriges klimatmål där Sveriges regering har preciserat hur den globala uppvärmningen ska begränsas för att inte medeltemperaturen ska komma att öka med mer än 1,5 grader Celsius. För att jobba mot detta temperaturmål har Uppsala kommun inlett ett eget initiativ som heter Uppsala Klimatprotokoll med inneboende klimatutmaningar. En av utmaningarna är klimatpositiv organisation som innebär att företaget ska införa en klimatdriven affärsstrategi som beskriver hur företaget ska bli klimatpositiva till senast år 2050.
I den här studien har Uppsalahem som antagit utmaningen klimatpositiv organisation, utgjort fallföretaget. Tre semistrukturerade intervjuer har utförts på horisontell beslutsnivå hos Uppsalahem som tillsammans med hållbarhetsredovisningar samt miljöpolicy utgjort studiens empiri. Vid inledande litteraturgenomgång framkom att ekonomiska målkonflikter ofta kan vara av framträdande karaktär, varvid den här studiens resultat särskiljer sig något ifrån.
Denna studie har resulterat i en indelning av målkonflikter i fyra olika kategorier: värderingsproblematik, mätproblematik, finansiella målkonflikter och intressekonflikter. Värderingsproblematik kan till exempel uppstå då enskilda individer är ansvariga för att värdera en viss gren av en organisation. Mätproblematik uppstår främst vid utvärdering av utförda åtgärder då en indikator om genomförda åtgärder behövs för att analysera om processen genererat önskvärt resultat. Finansiella målkonflikter är utbrett sedan tidigare forskning och framkom även här som problematiskt då klimatarbete är kostsamt att genomföra och inte med säkerhet ger långsiktig finansiell lönsamhet. Den sista etiketten är intressekonflikter som visade att målkonflikter kan uppstå då en individ har stort ansvar för genomdrivande av ett projekt som ska gå i linje med hela organisationens klimatarbete.
Denna studie har resulterat i en indelning av målkonflikter i fyra olika kategorier: värderingsproblematik, mätproblematik, finansiella målkonflikter och intressekonflikter. Värderingsproblematik kan till exempel uppstå då enskilda individer är ansvariga för att värdera en viss gren av en organisation. Mätproblematik uppstår främst vid utvärdering av utförda åtgärder då en indikator om genomförda åtgärder behövs för att analysera om processen genererat önskvärt resultat. Finansiella målkonflikter är utbrett sedan tidigare forskning och framkom även här som problematiskt då klimatarbete är kostsamt att genomföra och inte med säkerhet ger långsiktig finansiell lönsamhet. Den sista etiketten är intressekonflikter som visade att målkonflikter kan uppstå då en individ har stort ansvar för genomdrivande av ett projekt som ska gå i linje med hela organisationens klimatarbete.
Genom studien framkom mätproblematiken som den mest framstående i fallföretaget. Mätproblematik kan även leda till svårighet vid värdering av tänkta åtgärder varpå studien ser mätproblematik som en del i värderingsproblematiken. Studiens resultat pekar på att mätproblematik främst uppstår vid upprättade och implementering av handlingsplaner för olika typer av åtgärder. Samtidigt kan studien inte dra några slutsatser om att målkonflikter överlag är knutet till ett specifikt stadium vid implementering eller uppdatering av en klimatdriven affärsstrategi eller till en specifik samhällssektor eller bransch.

This study examines the conflicts of aim that can be derived through implementation of climate-driven business plans. In accordance with Sweden's set climate challenges, the Swedish Parliament has specified the measures required to limit the global average temperature increase to below 1.5 degrees Celsius. To work towards this temperature challenge, Uppsala Municipality has initiated its own initiative called Uppsala Climate Protocol, where one of the challenges climate positive organization is to introduce a climate-driven business plan where companies must describe a strategy to become climate positive by 2050.
Uppsalahem, a real estate company, which has accepted the challenge of a climate-positive organization is the case of this study. Three interviews were conducted at a horizontal decision level and, together with sustainability reports and environmental policy, they constitute the study's empirical data. An initial literature study revealed that financial conflicts often arise and can be of a prominent nature, whereby the results of this study differ from.
This study has resulted in four different categories of goal conflicts: valuation problems, measurement problems, financial conflicts, and conflicts of interest. Valuation problems can occur, for example, when individuals are responsible for valuing a certain branch of an organization. Measurement problems emerged mainly as a possible obstacle to the implementation of climate-driven business strategies, for example, comparisons need to be made to see whether the intended climate action can give the desired result. Financial goal conflicts are widespread in previous studies and emerged here as problematic since climate actions can be costly to carry out and not ensured to provide long-term financial returns. The last category is conflicts of interest and is shows mainly that goal conflicts can emerge where one individual has been given a mandate for the implementation of a whole project that should be in line with the entire organization's aims for climate action.
The measurement problem emerged as the most prominent in the case company of this study. Measurement problems can also lead to difficulties in evaluating intended measures, whereupon measurement problems could be seen as part of the valuation problem. The results of this study indicate that the main conflict of aim arises in the implementation and establishment of action plans for different types of measures. At the same time, this study cannot draw any conclusions that goal conflicts could be linked to a specific stage in the implementation or updating of a climate-driven business strategy or to a specific sector of the society or to a specific industry.