Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Idag värderas kulturella miljöer i staden allt högre i stadsplaneringsammanhang.
Det är invånarnas ianspråktagande av stadens fysiska miljöer som skapar en dynamisk, levande och hållbar stad. Över tid utvecklar individer och grupper favoritplatser, platser som verkar identitetsskapande och väcker känslor av tillhörighet. Fenomenet benämns bl.a. som platsanknytning och är intressant att studera eftersom det ger en förklaring till hur människor tolkar sin omgivning och vad i den som är betydelsefullt.
Eftersom människor har olika bakgrunder, förutsättningar och värderingar så varierar uppfattningen om vilka platser som är betydelsefulla. Det är därför svårt att studera platsanknytning närmare utan att fokusera på en specifik grupp, plats eller aktivitet. Den här uppsatsen angriper platsanknytning ur skateboardåkares perspektiv och fokuserar främst på deras ianspråktagande av stadens rum.
Målet med uppsatsen är undersöka mekanismerna bakom skateboardåkares platsanknytning och därmed tillföra ytterligare ett perspektiv till befintlig litteratur rörande skateboard, arkitektur och platsanknytning. Uppsatsen är även tänkt att fungera som ett underlag för bevarandet och utvecklingen av dessa platser. För att uppnå målet kompletteras litteraturstudier med en autoetnografisk fältstudie. Resultaten diskuteras utifrån ett teoretiskt ramverk med syfte att beskriva relationen mellan de verksamma processerna i skateboardåkares platsanknytning.
Den första delen av uppsatsen ämnar ge läsaren bakgrund till platskonceptet, appropriering samt skateboard som aktivitet. Den andra delen behandlar skejtares platsanknytning och är strukturerad kring ramverket som beskriver platsanknytning som en attityd indelad i tre olika nivåer: kognition, affektion och konnation.
Avslutningsvis diskuteras slutsatser, uppsatsens betydelse och vidare forskning. I samband med detta utvärderas även ramverket och dess funktion för studier av det här slaget.

Today cultural environments are increasingly valued in the context of city planning and sustainable cities are partially seen as a result of people’s use of public space.
Over time citizens become attached to certain places, contributing to their sense of belonging and identity. Studying this phenomenon often referred to as “place attachment” is interesting as it provides an explanation to how people interpret their surroundings and what parts they consider meaningful. Since people have different backgrounds and values the opinion of what is considered meaningful will vary. It is therefore difficult to study place attachment further without focusing on a specific group, place or activity.
Consequently, this paper aims to explain place attachment through skateboarders and their use of the city. The purpose is to contribute with further perspectives to the body of work addressing skateboarding, architecture and place attachment. The paper is also meant to serve as a basis for work concerning the preservation and development of places deemed as cultural heritage due to skateboarders use. In order to achieve this, literature studies are supplemented by an autoethnographic field study. The results are then discussed through the means of a theoretical framework aiming to better explain the different processes present in place attachment within skateboarding.
The first part of the paper aspires to provide the reader with a background into the concept of place, appropriation and skateboarding as an activity. The second part explains place attachment within skateboarding and is structured around a framework that describes place attachment as an attitude divided into three different levels: cognition, affect and conation.
The final section is dedicated to conclusions, the papers overall significance and further research. This section also includes an evaluation of the framework used and its relevance for studies into place attachment.