Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Röjning är en skötselåtgärd som påverkar det framtida beståndets utveckling och skördeutfall. Olika och delvis motstridiga mål måste beaktas vid röjningstillfället. I praktiken blir många bestånd röjda mer än en gång. En orsak till upprepad röjning är att det kan uppstå behov av förnyad lövröjning när stubbskott har vuxit ifatt barrträden. Röjningens utförande kan också påverka nästa skötselåtgärd, dvs. gallringen. Stubbskott och annan underväxt påverkar skördarens prestation i gallring och en hög förekomst av underväxt medför också att en del av virkesproduktionen förs över till fel stammar. Därför är det vanligt med s.k. underväxtröjning i samband med gallring.

Syftet med arbetet var att ta reda på i vilken omfattning stubbskottsbjörk och övrig underväxt förekommer i röjda etablerade ungskogsbestånd på olika ståndortsindex samt hur förekomsten varierar beroende på beståndets höjd och stamtäthet vid första röjningstillfället. Utifrån detta skulle studien ur kostnads- och kvalitetssynpunkt ange vilka beståndstyper som kräver ytterligare en röjning/underväxtröjning före gallring, samt kvantifiera vilket potentiellt värde som underväxtstammar har om de istället tas ut som ett biobränslesortiment. Målet med arbetet var att skapa ett kunskapsunderlag som kan användas för beslut om underväxtröjning inför första gallring.

Bestånd som hade röjts en gång söktes i Holmens Skogs beståndsregister för att kunna göra en uppdelning; i två klasser för ståndortsindex (SI), två stamtäthetsklasser och två klasser för röjningstidpunkt. Bestånden var dominerade av tall (Pinus sylvestris), planterade, 8-12 m höga och belägna i Västerbotten, Ångermanland och Lappland. Dessutom inventerades ett antal bestånd som röjts vid två tillfällen. Fältstudien utfördes som en objektiv cirkelyteinventering med slumpmässig start. På varje objekt lades 5-10 cirkelprovytor (100 m²) ut.

Förekomsten av gran- respektive björkunderväxtstammar var signifikant högre på SI 22-24 jämfört med SI 19-21. På SI 19-21 bör det räcka med en röjning om man accepterar en produktivitetssänkning i gallringsarbetet med ungefär 5 %. På SI 22-24 bör man inte röja två gånger då förlusten av biomassa blir stor samtidigt som ett visst underväxtproblem ändå finns kvar. På SI 22-24 räcker en röjning i ungskogsfas men den måste kompletteras med en underväxtröjning inför gallring på grund av att förekomsten av granunderväxtstammar är alltför hög. Röjningen i ungskogsfas bör utföras tidigt eftersom röjningskostnaden blir lägre, produktionsöverläggningen på framtida huvudstammar sker tidigt och beståndet blir stabilare. Utförs inte en underväxtröjning riskerar man att skada många av de kvarvarande huvudstammarna vid gallringen. En underväxtröjning är dyrare att genomföra än en andra röjning i ungskogsfas men den kan generera plusposter som uppväger kostnaden. Med tanke på att underväxtproblemet kan finnas kvar trots att två röjningar har utförts skulle man behöva gallringsaggregat som kan hantera detta problem till en rimlig kostnad. Ett alternativ kanske kan vara att ta ut underväxten som ett biobränslesortiment, dvs. om en anpassad teknisk lösning kan utvecklas.

Pre-commercial thinning (PCT: often referred to as cleaning) is a silvicultural treatment that affects the future development of the stand and the future harvest outcome. Different and partly contradictory goals have to be considered by the time of PCT. In practice many stands are cleaned more than once. One reason for repeated thinning is the need for cleaning deciduous trees when birch sprouts has grown into the same height as the conifer trees. The PCT can also affect the next silvicultural treatment, i.e. the first thinning. Stump sprouts and other undergrowth also affects the performance of the harvester in thinning, thus it is common with so called undergrowth cleaning immediately before thinning.

The purpose of the study was to find out to what extent stump sprouts and other undergrowth is present in stands already subjected to PCT. For different site index (SI) the effects of PCT timing (tree height) and stem density at the time of first PCT were studied. Economical and quality aspects were addressed as well. Also, the potential value of PCT-stems as energy wood was quantified. The overall objective was to create a knowledge base to be used for decision making concerning undergrowth cleaning before first thinning.

Stands were searched for in Holmen Skog’s stand directory. Two classes of site index, stem density and timing of PCT, respectively, were combined. The stands were dominated by Scots pine (Pinus sylvestris), planted, 8-12 meter of height and situated in Västerbotten, Ångermanland or Lapland. Furthermore, a number of stands that had been subjected to PCT twice were inventoried as well. The circle plot inventory was made with a random starting point. In every stand 5-10 plots (100 m²) were distributed.

The number of spruce and birch undergrowth stems/ha was significantly higher on SI 22-24 in comparison with SI 19-22. On SI 19-22 it should be enough with one PCT if accepting a reduction in harvester productivity, of approximately five percent, during first thinning. On SI 22-24 one should not clean twice since the loss of biomass is substantial and at same time the problem with undergrowth persists to some degree. It should be enough with one PCT but it has to be supplemented with undergrowth cleaning due to the high presence of spruce undergrowth. An early PCT is to prefer since the cost is lower, increased growth of remaining stems occurs early and the stand gets sturdier. If no undergrowth cleaning is undertaken there is an increased risk for damaging the remaining stems during thinning. Undergrowth cleaning may give advantages that can outweigh the cost. Since the undergrowth problem still persists even if PCT is made twice there is a need for a thinning device that could handle this problem to a reasonable cost. One alternative could be to harvest the undergrowth as energy wood by thinning, i.e. if a suitable technical solution could be developed.