Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Natural weaning of piglets occurs gradually and finalises between 14-17 weeks of age. In 2017, Swedish pig production faced changes in national regulations regarding weaning procedures. The new regulations implemented a decrease of weaning age from 28 days of age to 21 days of age for a maximum of 10 % of piglets in each batch. The change of regulations derived from a pilot study suggesting that a decrease in weaning age would increase productivity. The pilot study also suggested that the late weaning age in Swedish pig production negatively affects sow body condition due to increased litter sizes in the genetic lines used. However, this has not been confirmed in other studies. Instead, other studies suggest that the negative impact of decreased weaning age on piglets outweigh the potential positive effects on the sow. Most studies comparing differences in weaning age have been performed in other production systems than the Swedish, distinguished by loose farrowing pens with straw provisions compared with the farrowing crates used in most studies on this topic. Thereby, the knowledge on how weaning age affects piglets and sows under Swedish production conditions is lacking.
The current master thesis is a pilot study designed to map and investigate how differences in weaning age affect sows before weaning and the effects on piglets before and after weaning, aiming to increase the knowledge about the effects of different weaning ages in an environment similar to Swedish production systems. The study compared three groups with different weaning ages; 3 (n=7 litters), 4 (n=6 litters), and 5 (n=6 litters) weeks and contained both scan sampling and continuous recording of sow and piglet behaviour from 14 days of age up until 44 days of age. The behavioural recording was performed two days per week, on day 1 and 3 of each week. Scans were collected once per hour between 07:00 and 20:00, while continuous recording was performed three times per day (09:00, 13:00, 17:00) for five minutes each. Sow weight and backfat thickness were collected in connection to farrowing and weaning. Piglet growth was collected between farrowing and nine weeks of age.
The results of this study indicate that piglets weaned at 21 days of age spend more time standing up, eating solid food, fighting, belly nosing and mounting after weaning than piglets weaned at 35 days of age. Piglets weaned at 28 days of age were belly nosing more after weaning than those weaned at 35 days of age. Piglets weaned at 21 days of age had a significantly higher growth rate between 28 days and 9 weeks of age than piglets weaned on days 28 and 35. Regarding the sows, there were no statistically significant results found on behaviour, weight or backfat thickness. However, the descriptive statistics show that sows weaned from their piglets on day 35 had less backfat than those weaned on days 28 and 21. They also showed that sows spent less time having snout contact with the piglets and laid down less the longer they stayed with the piglets. Since this is a pilot study, the results found should be interpreted with caution. However, the results show a need for further research to confirm whether these findings apply to larger populations.

Avvänjning av smågrisar sker naturligt mellan 14 och 17 veckors ålder, medan avvänjning vanligtvis sker mellan 3 och 4 veckors ålder inom smågrisproduktionen. Under 2017 presenterades förändringar i svensk lagstiftning gällande avvänjningsåldrar. Den nya lagstiftningen gjorde gällande att 10 % av smågrisar i en omgång kan avvänjas vid 21 dagars ålder till skillnad från den tidigare gränsen på 28 dagars ålder. Dessa förändringar härrör från en pilotstudie som föreslog att en tidigarelagd avvänjning resulterade i ökad produktivitet. Pilotstudien menade också att avvänjning vid 28 dagars ålder påverkar suggans vikt negativt på grund av den ökade totalvikten hos smågrisarna i respektive kull. Dessa faktorer har dock inte bekräftats i andra studier. I stället har andra studier föreslagit att de negativa effekter som en tidigarelagd avvänjningsålder har på smågrisar överväger de negativa effekter som den har på suggor. De flesta studier som jämför dessa effekter har dock utförts under andra produktionsformer än det svenska, som karaktäriseras av smågrisboxar där suggan kan röra sig fritt, till skillnad från de flesta studier där suggan är fixerad i samband med grisningen. Därför är kunskapen om hur olika avvänjningsåldrar påverkar suggan och smågrisarna i svensk smågrisproduktion begränsad, och grunderna till ändringarna i lagstiftningen behöver bekräftas.
Den här mastersuppsatsen undersöker hur olika avvänjningsåldrar påverkar suggorna fram till avvänjning och effekterna hos smågrisarna innan och efter avvänjning. Detta för att öka förståelsen för vilka effekter avvänjningsålder har i en miljö lik svensk smågrisproduktion. Studien jämförde tre grupper med olika avvänjningsåldrar; 3 (n=5), 4 (n=5) och 5 (n=6) veckor och använde både scan sampling och kontinuerliga observationer för att fånga beteenden hos suggor och smågrisar från 14 dagars ålder fram till 44 dagars ålder. Beteenderegistreringar utfördes två dagar per vecka, på dag 1 och 3 för varje vecka. Scans registrerades en gång i timmen mellan 07:00 och 20:00, medan kontinuerliga observationer genomfördes tre gånger per dag (09:00, 13:00, 17:00) under fem minuter per observation.
Resultaten av den här uppsatsen indikerar att smågrisar som avvänjs vid 21 dagars ålder spenderar mer tid åt att stå, äta fast föda, slåss, bukmassage och rida på varandra efter avvänjning än smågrisar som avvänjs vid 35 dagars ålder. Resultaten indikerar också att grisar som avvänja vid 28 dagars ålder utför mer bukmassage efter avvänjning än de som blir avvanda vid dag 35. De smågrisar som avvandes vid 21 dagars ålder växte snabbare från 28 dagars ålder fram till nio veckors ålder, än de grisar som avvandes vid 28 och 35 dagars ålder. De deskriptiva analyserna visade att suggorna som avvandes från smågrisarna vid 35 dagars ålder hade mindre ryggfett än suggorna i de andra grupperna. Ju längre suggorna stannade med smågrisarna, desto mindre hade de kontakt med smågrisarna med trynet, och andelen av tid som de stod upp ökade med tiden. Resultaten som gäller suggorna bekräftades dock inte i de statistiska analyserna. Eftersom den här uppsatsen är en pilotstudie med ett litet antal djur så bör resultaten tolkas med försiktighet. Däremot visar resultaten på ett behov av fortsatta studier för att bekräfta om de här resultaten är applicerbara på större populationer.