Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

En ökad andel cykelresor är av största vikt för ett hållbart transportsystem och hållbara städer. I Sverige finns därför tydliga mål om att öka andelen cykelresor och stora investeringar har gjorts i cykelinfrastruktur och andra cykelfrämjande åtgärder under de senaste åren. Utgångspunkten för ökad och säker cykling är att separera cykeltrafiken från biltrafiken. Detta är dock inte alltid möjligt i allt tätare städer.
Ett flertal länder i Europa börjat implementera cykelgator som en lösning för att bland annat fylla ut saknade länkar i cykelnätet, där det inte finns utrymme att anlägga separerade cykelbanor. Cykelgator är en gatutyp där cyklister och bilar färdas på samma gata, men på cykelns premisser. Bilister ska lämna företräde till cyklister och anpassa hastigheten till cykelfart. Intresset för att implementera cykelgator har även tilltagit i Sverige. Idag finns cykelgator bara i Göteborg, Linköping och Malmö, men ett flertal kommuner har planer på att implementera cykelgator inom en snar framtid.
I december 2020 infördes juridiska bestämmelser kring cykelgator i trafikförordningen. Dock saknas rekommendationer och riktlinjer för hur cykelgator
ska tillämpas och utformas.
Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förutsättningarna för att implementera cykelgator i en svensk kontext ser ut. Genom en intervjustudie med kommunala trafikplanerare ämnar studien identifiera möjligheter och utmaningar med att implementera gatutypen. Studien visar att cykelgator uppfattas som ett verktyg för att skapa ett sammanhängande cykelnät på ett yt- och resurseffektivt sätt. Cykelgator anses inte vara en förstahandslösning för att skapa attraktiv och funktionell cykelinfrastruktur, utan en åtgärd för att göra blandtrafikmiljöer säkrare. De främsta utmaningarna som trafikplanerarna upplever med att implementera cykelgator är att:

• Identifiera platser med rätt förutsättningar.
• Få igenom åtgärder som begränsar biltrafik.
• Utforma cykelgatorna på rätt sätt.
• Sprida information om konceptet till allmänheten.

Dagens förutsättningar för att implementera cykelgator skiljer sig åt och hur kommuner väljer att använda cykelgator framöver lär variera. Det är av stor vikt att nationella riktlinjer och råd tillkommer som stöd i implementeringen av cykelgator.
Nationella riktlinjer kan bidra till en mer sammanhållen utveckling av konceptet och förhindra att cykelgator implementeras på plaster där annan cykelinfrastruktur är att föredra.

In numerous European countries, bicycle streets have been implemented in the last few years to remove the missing links in cycling networks, where there is a lack of space for separate cycling facilities. Bicycle streets are shared streets for bikes and cars, where bikes have priority. Cyclists have the right of way and motorists are supposed to adapt their speed to the cyclists’. In Sweden, interest in implementing bicycle streets is also increasing.
The aim of this thesis is to investigate the potential of bicycle streets in a Swedish context. This study aims to identify possibilities and challenges that arise when implementing this type of street by interviewing municipal traffic planners. This study finds that bicycle streets are considered as a space- and resource efficient way to create a more cohesive cycling network. It is perceived as a measure to create safer mixed traffic streets, rather than a first-hand solution to provide attractive and functional cycling infrastructure itself. The main challenges that traffic planners experience with implementing bicycle streets are: (1) identification of locations with the right
conditions, (2) resistance against measures that restrict car traffic, (3) know-how of proper design, and (4) right communication of the concept to the public.

This study also finds that the conditions for implementing bicycle streets vary on the
municipality level. The perception of bicycle streets differs between municipalities, resulting in inconsistent application of the concept. It is crucial that national guidelines are adopted in order to facilitate the implementation of bicycle streets. National guidelines could ensure a coherent development of the concept and prevent bicycle streets from being implemented at suboptimal locations where other cycling facilities would be favorable.