Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kastration av hingst är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen som utförs på hästar. Ingreppet kan
endera utföras under fältmässiga förhållanden eller på klinik och flera möjliga kirurgiska tekniker
för genomförandet av kastration finns beskrivna. Även vad gäller pre- och postoperativ medicinering finns också flera rutiner beskrivna. Enligt utländsk litteratur ses komplikationer vid mellan 10-
60 % av genomförda kastrationer. Under de sista 25 åren har ingen data publicerats avseende vare
sig kastrationsmetod eller komplikationsrisk för i Sverige utförda kastrationer.
En enkät, avseende vika rutiner som används vid kastration av hingst, skickades ut till 130
distriktsveterinärer. Vidare gicks journalerna för samtliga 528 hingstkastrationer som utfördes av
Jordbruksverkets distriktsveterinärorganisation under 2019 igenom. Av de som inte hade någon
registrerad komplikation på hingsten, efter ingreppet, valdes 35 slumpmässigt ut för telefonintervju
av djurägare avseende om ägaren hade noterat någon komplikation.
Kastrationer genomfördes under årets alla månader men mer sällan på sommaren. Ingen veterinär rekommenderade fältmässig kastration av hingst under 3 månader eller över 3 års ålder. Man
föredrog att kastrera yngre hingstar även om äldre också kastrerats i fält. Avseende preoperativ tvätt
användes Hibiscrub och tvättsprit vanligast. 45 % av hingstarna fick perioperativ antibiotika i samband med kastrationstillfället. Att kastrera under sedering och inte under dissociativ anestesi var
vanligast och flera olika sederingsprotokoll förekom. Alla hingstar bedövades med någon form av
lokalbedövningsmedel men var det deponerades och vilket preparat som användes varierade. Majoriteten av djuren fick även icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID) perioperativt. Cirka
80 % av djuren kastrerades med öppen teknik enligt både enkätrespondenterna och undersökta
journaler. Prevalensen för komplikation var enligt journalgenomgången 35,2 %. De vanligast förekommande komplikationerna var svullnad och ödem med 22,5 %, följt av feber med 22,2 %. Därefter kom i fallande ordning infektion/funikulit, blödning, hälta, framfall av hinnor och nedsatt
allmäntillstånd. Komplikationer som endast förekom vid enstaka tillfällen var kolik, paralys av penis
och framfall av nät.
Det sågs två signifikanta samband till komplikationsförekomst. - Perioperativ antibiotika var
signifikant skyddande mot komplikation. Däremot hade profylaktisk postoperativ antibiotikabehandling ingen skyddande effekt mot komplikationer. Den vanligaste behandlingen vid komplikationssymtom var att antibiotika sattes in. Detta tyder på att både den totala antibiotikaförbrukningen
och total komplikationsförekomst skulle kunna minskas genom korrekt administrerad perioperativ
antibiotika. - Högre ålder hos hingsten medförde signifikant ökad risk för komplikationer.
Nyckelord: Kastration, Kastrationsteknik, Kastrationskomplikation, Perioperativ antibiotikaanvändning.

Equine castration is one of the most frequent surgical procedures performed on horses. Castration
can be performed in field or in hospital environment. There are multiple alternatives for pre- and
postoperative medication and different surgical techniques are available. Existing literature suggest
a complication prevalence between 10-60% in castrated animals. There is no published Swedish
data on castration procedures and frequency of complications after castrations for the last 25 years.
130 veterinarians employed by “Distriktsveterinärerna”, (DV), a Swedish veterinary organisation with ambulatory practice located over the whole country were given a questionnaire regarding
their experience from castration of stallions. Further, patient records of all 528 castrations performed
by the organisation during 2019 was reviewed. Telephone interviews were performed with 35 of the
owners to stallions which had no complications registered in their patient record.
Castrations were performed in all seasons, less frequent during the summer. Veterinarians
performing the castration preferred to do it on younger animals and no one recommended field
castrations on patients younger than 3 months or older than 3 years. However, some older animals
were also castrated by DV during 2019. Pre surgical preparations varied in several aspects.
Hibiscrub and alcohol was the most commonly used presurgical wash. Perioperative antibiotics was
given to 45% of the castrated animals. Local anaesthetic was used in all castrations, although type
and location of administration varied. The use of Non-Steroidal Anti-Inflammatory drugs (NSAID)
was common. Castration under sedation was much more common than under dissociative
anaesthesia. Several different sedation protocols were used. The most frequently used castration
technique, ~ 80%, was the open technique which means that both the testicle and the spermatic cord
was freed from the parietal tunic before haemostatic crush of the cord.
The prevalence of complication was 35,2%, with swelling/oedema and fever occurring in
approximately 22% of all castrations, followed by infection/funiculitis, bleeding, lameness, protruding of tissue and tunics from the castration wound. Less frequent were abdominal pain, penile
paralysis, and omental herniation.
Increased age of the horse was associated with lager risk of complications. Horses that received
perioperative antibiotics had lower risk of complications. But, use of postoperative antibioticprophylaxis was not associated with reduced risk of complication. Antibiotic treatment was the
most common therapy for complications. Consequently, this indicate that both complications and
the total antibiotic use may be decreased by giving a routine dose of perioperative antibiotics.
Keywords: Castration, Castration techniques, Castration complication, Perioperative antibiotics