Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Smärta är ett mycket komplicerat fenomen och själva upplevelsen av smärta varierar från individ till individ.

Nociceptiv smärta är smärta orsakad av vävnadsskada eller hotande vävnadsskada och delas in i somatisk smärta och visceral smärta. Hur smärtan upplevs är beroende av orsak till smärta och på vilka sensoriska nervfibrer som är aktiverade

Det perifera nervsystemet består av till ryggmärgen ledande – afferenta – och från ryggmärgen kommande – efferenta – nervtrådar. Sensoriska nervfibrer delas in i tre grupper efter funktion, anatomi och med vilken hastighet de förmedla elektriska impulser De nervändstrukturer som svarar på kraftiga oftast vävnadsskadande (noxiska) stimuli benämns nociceptorer.

Kemiska mediatorer är viktiga komponenter i den nociceptoriska reflexen. Det är ett komplicerat samspel mellan de olika signalsubstanserna som avgör hur vi upplever smärta.

I ryggmärgens inre finns den centralt belägna grå vävnad (substantia grisea) och det är här som nervös information sorteras, bearbetas och lagras och där alla synaptiska omkopplingar äger rum. Runt den grå vävnaden finns vit substans (substantia alba) som bildar så kallade sidosträngar vilka innehåller viktiga såväl uppåt- som nedåtstigande ledningsbanor och dessa har som uppgift att förmedla nervös information mellan olika bearbetningsplatser i CNS. Centrala smärtreceptorer återfinns I hela CNS, alltså i både hjärna och ryggmärg.

Smärta är en universell upplevelse för varje levande ting, och vi vet alla hur det känns, men den är ändå väldigt svår att klart definiera och kvantifiera. Det finns tyvärr inte några absoluta metoder för att objektivt mäta hur intensivt ett djur upplever smärtan.

Smärta är en dynamisk process som ändrar grad beroende på en ev. inflammation, smärtans duration, djurets fysiska aktivitet, och administrering av analgetika.

En tillräcklig förståelse om smärtfysiologin och de aktiva substansernas farmakologi ger en säkrare smärtterapi med bästa resultat för djuret.