Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ekvint metabolt syndrom (EMS) är ett vanligt sjukdomstillstånd hos hästar och ponnyer där insulindysreglering (ID) är en grundläggande komponent. Insulindysreglering är ett övergripande begrepp
som används för att beskriva hästar med insulinresistens (IR) och/eller hyperinsulinemi (förhöjda
insulinkoncentrationer i blodet) vid fasta och/eller efter utfodring. Ekvint metabolt syndrom kännetecknas utöver ID av fetma samt en ökad risk för att utveckla det smärtsamma sjukdomstillståndet
fång vilket drabbar hästens hovar. För tillfället finns inget veterinärmedicinskt läkemedel för behandling av EMS. 
Detta kandidatarbete var en del av en större pågående studie som undersökte effekten av en
sodium-glucose co-transporter 2-hämmare (SGLT2-hämmare) för behandling av EMS hos häst.
Syftet med detta kandidatarbete var att undersöka hur kroppsvikt, morfologiska mått för skattning
av kroppsvikt och hullbedömningsparametrar förändrades hos hästar och ponnyer med EMS efter
fyra veckors behandling med en SGLT2-hämmare. Syftet var även undersöka vilka morfologiska
mått och hullbedömningsparametrar som bäst korrelerade mot hästens faktiska kroppsvikt (kg)
och procentuell förändring efter fyra veckors behandling med en SGLT2-hämmare.
Följande parametrar undersöktes: bröstomfång, medelvärde för nackomkrets (medelNO), body
condition score (BCS), cresty neck score (CNS), vägd kroppsvikt (kg), kroppsvikt (kg) skattad enligt viktmåttband och enligt viktformler av Marcenac och Aublet (1964) och Jansson (2004). Totalt
ingick åtta hästar i detta kandidatarbete varav sex behandlades med en SGLT2-hämmaren (tre behandlades med dosen 0,6 mg/kg, tre behandlades med dosen 1,2 mg/kg) och två ingick i en kontrollgrupp och behandlades med placebo. För att undersöka vilka morfologiska mått och hullbedömningsparametrar som bäst korrelerade mot hästens faktiska kroppsvikt (vägd vikt) genomfördes linjära regressioner där förändring i vikt i kg samt procentuell förändring i vikt studerades. Övriga
jämförelser baserades på deskriptiv statistik.
Samtliga hästar gick ner i vikt efter fyra veckors behandling med SGLT2-hämmare eller placebo. Hästarna som behandlades med en SGLT2-hämmare (0,6 mg/kg eller 1,2 mg/kg) visade en
större procentuell viktminskning (1,6 % - 6 %) än hästarna behandlade med en placebo (0,6 % och
1 %). Viktmåttbandet skattade i de flesta fall en större viktnedgång i jämförelse med den faktiska
viktnedgången enligt vägd vikt.
En hög korrelation (r2>0,95) kunde ses mellan vägd kroppsvikt (kg) och kroppsvikt (kg) skattad
enligt viktmåttband och enligt viktformlerna av Marcenac och Aublet (1964) och Jansson (2004)
(P<0,001) både före och efter fyra veckors behandling med en SGLT2-hämmare eller placebo. Ingen
korrelation uppvisades dock mellan procentuell viktnedgång enligt vägd vikt (kg) och utvalda morfologiska mått och hullbedömningsparametrar (P>0,28).
Ingen av parametrarna utvalda till detta kandidatarbete speglade på ett bra sätt en lindrig viktnedgång hos hästar, vilket är i linje med vad som tidigare visats. Antalet hästar i denna studie var
för litet för att kunna dra generella slutsatser kring viktnedgång och förändringar i morfologiska
mått hos hästar och ponnyer med EMS behandlade med en SGLT2-hämmare, fler studier kring detta
behövs. Även studier som utvärderar hur olika parametrar för skattning av hull korrelerar mot vägd
vikt i samband med viktnedgång är nödvändigt.

Equine metabolic syndrome (EMS) is a common health and welfare problem in horses and ponies
worldwide where insulin dysregulation (ID) is a known underlying factor. Insulin dysregulation is
a collective term used to describe horses and ponies with fasting and/or postprandial insulin resistance (IR) and/or hyperinsulinemia (high blood concentrations of insulin). Equine metabolic syndrome is also characterized by obesity and an increased risk of the development of the painful condition laminitis. Currently there is no veterinary pharmaceutical treatment for EMS.
This study was part of a larger ongoing study conducted to examine the effect of a sodiumglucose co-transporter 2-inhibitors (SGLT2-inhibitor) as a possible treatment of EMS in horses. The
purpose of this study was to examine how different morphological measurements and body condition parameters changed in relation to changes in actual body weight in horses and ponies previously
diagnosed with EMS after undergoing a four-week treatment with a SGLT2-inhibitor. This study
also aimed to examine which morphological measurements and body condition parameters most
accurately correlated to actual body weight (kg) and the percentual changes after a four-week treatment with a SGLT2-inhibitor.
The parameters included in this study were: body condition score (BCS), cresty neck score
(CNS), chest girth, average neck circumference, body weight (kg) by weight scale, weight estimated
with a weight measurement tape (kg) and weight formulas by Marcenac and Aublet (1964) and
Jansson (2004). In total eight horses were included in this study, six were treated with a SGLT2-
inhibitor (three were treated with a dose of 0,6 mg/kg, three were treated with a dose of 1,2 mg/kg)
and two were treated with a placebo. The percentual changes and correlation between actual body
weight and morphological measurements and body condition parameters was analyzed by linear
regressions. Remaining comparisons were based on descriptive statistics.
All eight horses lost weight after their four-week treatment with a SGLT2-inhibitor or placebo.
The horses treated with a SGLT2-inhibitor (0,6 mg/kg or 1,2 mg/kg) performed a higher percentual
weight loss (1,6 %-6 %) than the horses treated with a placebo (0,6 %-1 %). In most of the cases the
weight tapes estimated a higher weight loss in comparison to the actual weight loss shown by the
weight scale. The correlation between body weight (kg), body weight (kg) estimated by weight tape
and weight formulas by Marcenac and Aublet (1964) and Jansson (2004) was high (r2>0,95). No
correlation (P>0,28) between percentual weight loss according to a scale and chosen morphological
measurements and body condition parameters could be seen.
None of the chosen morphological measurements or body condition parameters in this study
reflected an early and minor weight loss in horses and ponies. The number of included horses was
too small to draw general conclusions regarding weight loss and changes in morphological measurements in horses and ponies with EMS undergoing treatment with a SGLT2-inhibitor. Future studies in this area are needed. Furthermore, studies evaluating the correlation between body condition
parameters and actual body weight during weight loss are necessary.