Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

För att utföra ett bra gallringsarbete fordras kännedom om resultat både under arbetets gång och efter slutförande. Det är också intressant för uppdragsgivaren att kontrollera att beställt arbete är utfört på rätt vis och kunna uppdatera sina beståndsregister/skogsbruksplaner med nya aktuella beståndsdata som beskriver kvarvarande bestånd efter utförd gallring. Hos många av de större skogsbolagen dominerar en uppföljningsmetod som bygger på manuell mätning som utförs av samma maskinlag som utför avverkningen. Uppföljningen görs under arbetets gång, vilket innebär avbrott i maskinens arbete och riskerar att medföra högre kostnader för arbetsgivaren. Det är också oklart hur hög och jämn kvaliteten är på den manuella uppföljningen. Sveaskog har därför beslutat att fasa ut den manuella uppföljningsmetoden till förmån för automatisk uppföljning.

Automatisk gallringsuppföljning, s.k. hprGallring utförs med hjälp av förhållandevis nyutvecklad programvara. Programmet bygger på skördardata som samlas in automatiskt under arbetets gång. Utifrån insamlade data skapar programmet beståndsvariabler som beskriver kvarvarande bestånd. På så vis kan både arbetsrapporter och information om kvarvarande bestånd erhållas automatiskt, utan någon extra insats från den som utför gallringen.

Syftet med denna studie är att jämföra nuvarande uppföljningsmetod med automatisk gallringsuppföljning samt analysera om det finns systematiska skillnader mellan metoderna.

Resultatet bekräftade att det fanns signifikanta skillnader mellan nuvarande metod och automatisk gallringsuppföljning samt att skillnaderna var beroende på gallringens geografiska position och utförande. Störst skillnader kunde ses i södra Sverige med gradvis minskande skillnader ju längre norrut som gallringen utförts.

Slutsatserna av studien är att det i övergången till automatisk gallringsuppföljning med hprGallring bör noteras att med tidigare metod rapporterats upp till 1,6m2/ha högre kvarvarande grundyta, vilket bland annat medför registeruppgifter och framskrivningar av bestånd som baseras på den gamla uppföljningsmetoden riskerar att överskatta såväl virkesförråd som framtida tillväxt.

To ensure a properly fulfilled thinning it is mandatory to gain a certain level of knowledge on both the performance and the set goal. It is also interesting from the outsourcers point of view, to control that the ordered thinning is done in the right way, and also to update their stock with right numbers. Among the larger forest companies, a manual follow-up method which is performed by the contractor preforming the thinning. The method is based on live follow-up which often creates machine downtime and higher costs for the outsourcer. Sveaskog has therefore decided to phase out the manual method in favor of an automatic follow-up method,
Automatic follow-up in thinning are a relatively newly developed method, which uses the harvester’s production data to translate it into information about the remaining forest. By the introducing of automatic follow-up in thinning’s, both work reports and information about the remaining forest can be obtained automatically, without any extra efforts.
The purpose of this study was to compare the current, manual follow-up method with the new automatic method, and try to localize systematic differences between the methods.
The result confirmed that there were significant differences between the methods and that the differences were depending on the geographical position of the thinning and how it was performed. The largest differences could be seen in southern Sweden, in Götaland, and the differences became smaller when looking north. The smallest differences could be found in far north of Sweden, in Norrbotten.
The conclusions of the study were that the current method is reporting a larger basal area than the automatic follow-up method which should be considered when introducing the new method. The differences could be up to 1,6m2/ha, which may result in a reduction in the future prognostics in current stock.