Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I det här examensarbetet undersöks hur utemiljön på samfällighetsområdet Hofterup- Fläderblomman kan
bli grönare och mer varierad än vad den är idag. Frågeställningen som besvaras är om boendevärdet på
Fläderblomman kan ge en bättre social hållbarhet genom att tillföra mer växtlighet samt vilka växter som
är lämpliga för platsens ståndort. Syftet med arbetet har varit att ta fram ett övergripande
gestaltningsförslag som ska förbättra boendevärdet med hjälp av växtmaterial samt belysa vikten av en
varierad och grönskande närmiljö. Inledningsvis fokuserar arbetet på en litteraturstudie med tyngdpunkt
på social hållbarhet och växters inverkan på denna. Vidare beskrivs faktorer som påverkar växtplatsen, det
vill säga ståndorten. Avslutningsvis i litteraturstudien beskrivs CSR- modellen, vilken beskriver växters
överlevnadsstrategier. I den undersökande delen av arbetet görs platsbesök, platsdokumentation och
samtal med representanter från styrelsen på Fläderblomman. Platsanalysen görs med stöd av Catherine
Dee´s sju rumsliga strukturer (Dee 2001) och vidare från denna sammanställs en behovslista som tas
vidare in i gestaltningsprocessen. Undersökningen utmynnar i ett gestaltningsförslag i form av en
illustrationsplan, skisser samt växtlista. Gestaltningens fokus ligger på fyra huvudområden på
projektplatsen: Entréer & gångstråk, finrummet, mellanrummen samt sällskapsrummet & stig. Växterna
har i första hand valts för att klara rådande ståndort men även för att bidra med årstidsvariation,
vintergrönt, blomning från vår till sen höst och en del för att bidra med vinterstruktur. Resultatet av
arbetet visar på att genom att arbeta med ståndortsanpassat växtmaterial kan mer långsiktigt hållbara
planteringar skapas. Om intressanta områden gestaltas lockas de boende ut på området och på så sätt kan
också spontana möten ske. Med utgångspunkt i de studier och teorier som tas upp i
arbetet om hur människan påverkas av gröna miljöer kan social hållbarhet förbättras.

In this thesis, it is investigated how the outdoor environment in the community area HofterupFläderblomman can become greener and more varied than it is today. The question that is answered is
whether the housing value of Fläderblomman can provide better social sustainability by adding more
vegetation and which plants are suitable for the site’s location. The purpose of the work has been to
produce an overall design proposal that will improve the housing value with the help of plant material and
highlight the importance of one varied and lush local environment. Initially, the work focuses on a
literature study with an emphasis on social sustainability and the impact of plants on this. Furthermore,
factors that affect the growing site are described. Finally, the literature study describes the CSR model,
which describes the survival strategies of plants. In the investigative part of the work, site visits, site
documentation and conversations with representatives from the board at Fläderblomman. The site
analysis is done with the support of Catherine Dee´s seven spatial structures (Dee 2001) and further from
this a list of needs is compiled which is taken further into the design process. The survey results in a
design proposal in the form of a illustration plan, sketches and plant list. The design’s focus is on four
main areas the project site: Entrances & walkways, the fine room, the spaces and the lounge & path. The
plants have primarily been chosen to cope with the prevailing location but also to contribute with seasonal
variation, winter green, flowering from spring to late autumn and some to contribute with winter
structure. The result of the work shows that by working with site-adapted plant material, more long-term
sustainable plantings can be created. If interesting areas are designed, the residents are attracted to the
area and in this way spontaneous meetings can also take place. Based on the studies and theories
discussed in work on how people are affected by green environments, social sustainability can be
improved.