Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Som oinsatt i den svenska floran och med en begränsad kunskap om inhemska arter kan
det vara svårt att förstå deras roll i ett anlagt sammanhang. Hur inhemska arters status i
naturen ser ut och hur vår påverkan på naturmiljöer hotar dessa arters överlevnad är ett
problem. Många av dagens planteringar i stadsmiljö, trädgårdar och parker innehåller en
majoritet av främmande (syn. exotiska) arter som har ett stort prydnadsvärde och
anpassningsförmåga. Inhemska arter används inte lika ofta och inte i samma
utsträckning.
Vad är då en inhemsk art? Detta arbete har utgått ifrån samma definition som SLU
Artdatabanken använder i sitt arbete. En inhemsk art är en art som är vildväxande i
svensk natur och har varit det innan år 1800.
Detta arbete har sammanställt inhemska fleråriga örtartade växter som finns i utbudet
hos ’traditionella’ plantskolor. Till hjälp användes en lista från SvePlant som visar
sortimentet av perenner hos Djupedals Plantskola, Engströms Handelsträdgård,
Lackalänga Trädgård, Säve Plantskola, Wändels Kvalitetsperenner, Splendor Plant och
Hallsbergs Plantskola år 2020. Det resulterade i 118 olika arter varav 17 av dem även
förekom på rödlistan.
Att använda sig utav naturen som inspirationskälla är inget nytt. Mårten Hammer (1989),
James Hitchmough (2011) och Nigel Dunnett (2019) diskuterar alla användningen av
inhemskt och främmande växtmaterial men med lite olika ingångar. Hammer beskriver de
ekologiska principerna som behövs ta hänsyn till när man ska anlägga en plantering med
ett naturlikt uttryck. Hitchmough lyfter rollen som främmande (exotiska) växter har i en
anlagd miljö, både kulturellt och praktiskt. Dunnett lyfter båda dessa aspekter och nämner
tre olika begrepp inom den naturalistiska stilen. Impressionistisk naturalism som är mer
konstnärlig och fokuserar på det estetiska. Inom teknisk naturalism är fokus på ekologi
och biologi det viktigaste och modernistisk naturalism är en blandning av de båda med
hållbarhet och estetik i fokus samtidigt.
Det viktigaste att komma ihåg vid användning av inhemska arter är att välja material med
rätt proveniens. Det vill säga att härkomsten på plantan som man använder sig av är av
så lokalt material som möjligt. Annars kan det finnas risk att det sker en så kallad
genetisk förorening. De inhemska vilda populationerna blandas då upp med individer från
en annan proveniens och försämrar artens genetik.