Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

De senaste åren har trädgårdsstaden, med sitt ursprung i det tidiga 1900-talet, allt mer börjat användas som förebild för ett gott stadsbyggande. Argumenten bakom valet av trädgårdsstaden hänvisar ofta till hållbarhet. De glesa monotona villamattorna som rullas ut i städernas utkanter kritiseras däremot för att vara ohållbara och att de tar mycket mark i anspråk. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den moderna trädgårdsstadens möjligheter och begränsningar som ett hållbart stadsbyggande. Studier har gjorts av dokument bakom tre moderna trädgårdsstäder liksom av mer allmän litteratur om trädgårdsstäder.
Argumenten för den moderna trädgårdsstaden som ett hållbart stadsbyggande kan delas in i sex kategorier. Dessa är täthet, en småskalig kvartersstruktur, funktionsblandning, social hållbarhet, tidlös attraktivitet och värdet av det gröna. Den täta staden framhålls ofta som en hållbar stad. Den moderna trädgårdsstaden framhålles av vissa som en balans mellan tätt och glest men har från annat håll kritiserats för att den är för gles. Trädgårdsstadens småskaliga kvartersstrukturen lyfts fram som en flexibel och hållbar struktur i den studerade litteraturen. Funktionsblandningen anses också viktig för en hållbar stad men det är något oklart huruvida detta kopplas samman med trädgårdsstaden. Trädgårdsstaden lyfts fram som en stadsdel med mötesplatser som ger förutsättning för en social hållbarhet, men tycks inte idag ta ansvar för rättvisefrågan och bostadsförsörjningen så som den historiskt sett har gjort. Attraktiviteten är en hållbarhetsfråga som tycks tala för trädgårdsstaden och man menar att det är en modell som visat sig skapa långsiktigt brukbara miljöer. Trädgårdarna och de gröna gaturummen är viktiga delar av trädgårdsstaden som lyfts fram som positiva för en hållbar utveckling.