Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Fotröta är en smittsam klövsjukdom hos får som har stor påverkan på djurhälsa och produktion.
Sjukdomen ger en nekrotiserande inflammation i klövspaltshuden, som senare ger en underminering
av klövens sulhorn. I de allvarligaste fallen kan sjukdomen leda till att klövkapseln lossnar. Kliniskt
bedöms fotröta enligt en femgradig skala (0-5), där grad 0 representerar en frisk klöv och grad 5 en
allvarligt infekterad klöv. I Sverige krävs minst en klöv med fotröta > grad 2 för att man ska klassa
ett får som drabbat av klinisk fotröta.
Fotröta orsakas av Dichelobacter nodosus, en anaerob och gramnegativ bakterie. D. nodosus har
både virulenta och benigna stammar, vilka har olika möjlighet att orsaka sjukdom hos får. Bakterien
bedöms ha begränsad förmåga att överleva i miljön, och sprids framförallt via direkt och indirekt
kontakt mellan får.
Det första fallet av fotröta i Sverige rapporterades 2004. År 2009 genomfördes en prevalensstudie
på svenska slaktlamm och prevalensen var då 5,8 %. Syftet med den här studien var att göra en
uppdaterad prevalensstudie hos svenska slaktlamm för den kliniska förekomsten av fotröta och jämföra dessa resultat med den tidigare utförda prevalensstudien från 2009. I studien skedde också provtagning för att undersöka förekomsten av D. nodosus hos slaktlamm med hjälp av PCR. De D. nodosus som upptäcktes i studien virulensbestämdes för att ge en bild över distributionen av virulenta
och benigna stammar som förekommer i landet.
Under hösten 2020 samlades 2048 klövar in från 512 slaktlamm in från 8 olika slakterier runtom i
landet. Klövarna bedömdes kliniskt och graderades enligt den femgradiga skalan. Samtliga klövar
provtogs med svabb för att undersöka förekomsten av D. nodosus genom att köra svabbproverna i
en detektions-PCR. De prover som var positiva för D. nodosus analyserades i ytterligare en PCR för
att virulensbestämmas. Prevalensen undersöktes både på nationell nivå och på regional nivå, där
landet delades in i tre olika regioner baserat på slakteriernas geografiska placering: södra Sverige,
norra Sverige och Gotland.
Resultatet från studien visade att prevalensen av fotröta grad 2 var 1,8 %, av fotröta grad 1 14,9 %
och att 83,6 % av klövarna var friska (fotröta grad 0). Inga klövar med fotröta > grad 3 hittades i
studien. Inga regionala skillnader i prevalens kunde ses gällande klinisk fotröta (grad 2). Förekomsten av D. nodosus var 6,1 % och förekomsten var signifikant större i södra Sverige jämfört med
Gotland. D. nodosus var vanligast på klövar med fotröta grad 2, men förekom även hos klövar med
fotröta grad 1 och 0. Samtliga D. nodosus som hittades i studien var benigna.
Prevalensen i den här studien var signifikant lägre än i studien som utfördes 2009. Förekomsten av
fotröta har alltså minskat hos svenska slaktlamm, vilket är positivt för både djurvälfärd och produktion. D. nodosus är inte vitt spridd hos slaktlammen och förekom endast hos 6,1 % av provtagna
djur i den här studien. Alla D. nodosus som upptäcktes i den här studien var benigna, vilket gör att
förekomsten av virulent D. nodosus kan anses vara låg inom landet.

Footrot is an infectious claw disease in sheep that has an impact on both animal welfare and production. The clinical signs of the disease is a necrotising inflammation in the interdigital skin that later
evolves to underrunning of the sole horn and, in the most severe cases, causes a complete separation
of the hoof capsule from underlying tissues. Clinically, a scoring system is used to determine the
severity of the disease. The scoring system has different scores (0-5), where score 0 indicates a
completely healthy hoof and score 5 a severely affected hoof. In Sweden, clinical footrot is defined
as the presence of a lesion scored > 2 in at least one hoof of the animal.
Footrot is caused by Dichelobacter nodosus, an anaerobic and Gram-negative bacterium.
D. nodosus has both benign and virulent strains, with different capability to cause disease in sheep.
The bacterium’s ability to survive in the environment is limited, and the main transmission of the
disease occurs directly and indirectly between sheep.
The first case of footrot in Sweden was reported in 2004. In 2009, a study was conducted on the
prevalence of footrot in Swedish slaughter lambs and a prevalence of 5.8% were reported. The aim
of this study was to perform an updated prevalence study on footrot in Swedish slaughter lambs and
compare this with the previous results from the prevalence study in 2009. All of the lambs were also
sampled to determine the prevalence of D. nodosus via a PCR assay. The samples where D. nodosus
could be found were analysed in another PCR-assay to determine their virulence, and to provide
information regarding the distribution of benign and virulent strains in Sweden.
Feet from 512 slaughter lambs (in total 2048 feet) were collected from 8 different slaughter houses
located in different areas of the country during autumn 2020. All feet were clinically examined and
scored according to the previously described scoring system. Swab samples were taken from all feet
to detect the presence of D. nodosus. Samples where D. nodosus was detected were also analysed
to determine the virulence of the found bacteria. The prevalence was evaluated both nationally and
regionally, where the country was devided in to three different regions: south of Sweden, north of
Sweden and Gotland.
The prevalence of footrot score 2 in this study was 1.8%, of footrot score 1 14.9% and of footrot
score 0 83.6%. No lambs with a score > 3 were found in this study. No regional differences in
prevalence of footrot score > 2 were significant. The prevalence of D. nodosus was 6.1%, and the
prevalance was significantly higher in south of Sweden when compared to the prevalence on Gotland. D. nodosus was most common on hooves with score 2, but was also detected on hooves with
score 1 and 0. All D. nodosus detected in this study were benign.
The prevalence in this study was significantly lower than the previously reported prevalence in 2009.
This shows that footrot has decreased in Swedish slaughter lambs, which is positive with regard to
both animal welfare and production. D. nodosus is not widely spread among the slaughter lambs,
with a prevalence of 6.1 % in this study. All the D. nodosus found in this study were benign, which
shows that the prevalence of virulent D. nodosus in Sweden is probably low.