Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Lentivirus är ett genus bestående av icke-onkogena virus i virusfamiljen Retroviridae, subfamilj
Orthoretrovirinae, som karaktäriseras av lång inkubationstid, snabb mutationstakt och en omfattande motståndskraft mot värdens immunförsvar. Lentivirus som infekterar får och getter går under
det gemensamma namnet small ruminant lentivirus (SRLV). Vidare kan SRLV delas in i grupperna
A-E baserat på jämförelser av genetiska sekvenser. Infektion kan leda till allvarlig och obotlig sjukdom. Hos får kallas sjukdomen maedi-visna (MV) och ger upphov till pneumoni och meningoencefalit, medan sjukdom hos get kallas kaprin artrit encefalit (CAE) och framförallt associeras med
artrit och encefalit, men även mastit, pneumoni och avmagring. Traditionellt sett har de små idisslarnas lentivirus och sjukdomsbild ansetts vara artspecifika och starkt bundna till respektive djurslag. Idag finns dock bevis för att dessa lentivirus kan smitta mellan arterna samt att symtombild
och patologiska förändringar kan variera med aktuellt virus.
SRLV finns i de flesta får- och getproducerande länder, inklusive Sverige. Prevalensen av CAE i
Sverige är relativt okänd men i en pilotstudie från 2018 detekterades seropositiva djur i tre av tio
inkluderade getbesättningar. Viruset kan snabbt sprida sig inom en besättning genom vertikal och
horisontell smitta. Till följd av de kroniska, och ibland latenta, infektionerna kan sjukdomen vara
mycket oförutsägbar och svårbekämpad med risk för omfattande negativa konsekvenser för både
enskilda individer och hela besättningar. Sverige har idag ett gemensamt kontrollprogram för CAE
och MV som använder sig av serologisk övervakning i syfte att säkra en livdjurshandel med friska
djur samt att på sikt utrota sjukdomarna i Sverige.
Studien konstruerades som en fallstudie av en svensk, seropositiv getbesättning med mjölkproducerande getter. Syftet med studien var att ge en bred bild av de kliniska och patologiska följder som
en infektion med lentivirus kan innebära för en svensk getbesättning. Ett delsyfte med studien var
att genotypa det aktuella viruset. I studien ingick en sammanställning av anamnes, inklusive tidigare
provtagningar och obduktioner, tillsammans med kliniska undersökningar, mjölkprover, träckprovsanalyser, obduktioner, serologiska analyser av blodprover och molekylärbiologiska analyser av vävnader från obducerade djur. Därtill har sekvensering av PCR-produkter och jämförelse av dessa mot
andra SRLV-sekvenser genomförts.
Resultaten visade att cirka 76 % av de provtagna djuren i besättningen var seropositiva. Följderna
av infektionen var främst kroniska interstitiella pneumonier och respiratoriska symtom, men även
förekomst av enstaka artriter och mastiter kan sannolikt kopplas till infektion med SRLV. Samtidig
infektion med lungmask sågs hos ett flertal djur vilket understryker betydelsen av att ha båda diagnoser i åtanke vid respiratoriska lidanden hos get. Även ett förhöjt celltal i tankmjölk kan vara en
följd av den höga seroprevalensen. SRLV kunde slutligen detekteras i lungvävnad, bronkiallymfknuta och juvervävnad från obducerade djur. Erhållna sekvenser från det isolerade viruset visade
störst likhet med SRLV från grupp C, vilken utgörs av virussekvenser som tidigare påvisats hos får
och get i Norge. Mer forskning krävs för att kunna dra slutsatser om eventuell koppling mellan
virusets genetiska ursprung och de framträdande respiratoriska lidanden som observerats i besättningen. Studien belyser hur allvarliga konsekvenserna av SRLV i en svensk getbesättning kan bli
och därmed också hur viktig en effektiv bekämpning är.

Lentivirus is a genus of non-oncogenic viruses that belongs to the family Retroviridae, subfamily
Orthoretrovirinae. Lentivirus is characterized by a long incubation time, high frequency of mutations and an ability to escape the host immune system. Lentivirus that infect goat and sheep are
called small ruminants lentivirus (SRLV). SRLVs can be further divided into five groups (A-E)
based on their genetic composition. Infection with the virus can cause severe, chronic and incurable
disease. Whilst the disease in sheep is called maedi-visna (MV) and cause pneumonia and neurological disease in the affected animals, the disease in goats is called caprine arthritis encephalitis
(CAE) and mainly cause arthritis in adult goats and encephalitis in kids, but can also be related to
mastitis, pneumonia and weight loss. Historically these two diseases and their infective agents have
been distinctly separated, although recent studies suggest otherwise as evidence for inter-species
transmission has been presented.
SRLV has been detected in most sheep and goat-raising countries, including Sweden. The prevalence of CAE in Sweden cannot be fully assessed, though a study from 2018 showed that three out
of ten Swedish goat herds were seropositive for CAE/MV. The virus spreads effectively within a
herd through both milk and direct contact between animals. Due to the long incubation time, and the
sometimes vague clinical signs, the disease can be very hard to determine and the consequences can
be severe for both the animals and the owner. Sweden has a combined voluntary control program
for CAE and MV. This control program is based on serological testing of sheep and goats at farm
level. The purpose of the program is surveillance of the disease as well as to enable safe trading with
CAE/MV-free animals. The aim is to eradicate the disease in the long run.
This project is a case study carried out in a seropositive Swedish goat herd. The aim of the study
was to describe the clinical and pathological consequences of the disease as well as to sequence the
virus from infected animals. The study included clinical examinations, milk samples for cell count,
analysis of parasites in feces, autopsies, serological analysis of blood samples and polymerase chain
reaction (PCR) on tissue samples from the autopsies. After successful PCRs the samples were sequenced and compared to other SRLVs.
The results state that approximately 76% of the tested animals were seropositive. The most prominent sign of disease that might relate to the infection with SRLV was respiratory signs and chronic
interstitial pneumonia. Single findings of arthritis and mastitis could also be related to the infection.
All animals with chronic interstitial pneumonia also had findings that together with results from
analysis of feces indicated the presence of the lungworm Muellerius capillaris. This was considered
to contribute to the respiratory disease and illustrates the importance of considering both diseases
when examining a goat with respiratory disease. The cell count in bulk milk was high and most
likely related to the high seroprevalence within the herd. SRLV was successfully detected from lung,
bronchial lymph node and udder tissues. The phylogenetic analysis of the obtained sequences revealed the highest similarity with SRLVs from group C, which consists of viruses from Norwegian
goats and sheep. Further research within this area could possibly explain a connection between viruses in this group and respiratory signs. The study also concludes that the effect of SRLV in Swedish goat herds can be severely detrimental and that an effective control program is therefore much
needed.