Home About Browse Search
Svenska


Nilzén, Oscar, 2021. The Guardian Forest : sacred trees and ceremonial forestry in Japan. Second cycle, A2E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management

[img] PDF
3MB

Abstract

Forests have played a major role in the development of human society across the world. It is
therefore no surprise that a natural resource which is such an integral part of human life gave rise to
religious beliefs, superstition and notions of the supernatural in connection to trees. In the Shinto
religion in Japan it is believed that kami (“spirits” or “gods”) reside within forests and in nature in
general, therefore almost every Shinto shrine has a forest surrounding it.
The overarching aim of this project was to study forests and forest management at Shinto shrines
in Japan, both in detail but also in a broader comparative perspective. For this study I interviewed
three researchers who work with shrine forests and two Shinto priests who work at shrines through
questionnaires. A comparative analysis method was used to compare the answers from the four study
sites to discuss and draw conclusions.
Forests are an integral part of a Shinto shrine. The term Chinju no Mori (lit. “guardian forest”)
pertains to the sacred forest within and surrounding the shrine complex. Closeness to nature ensures
closeness to the divine, hence why nature is so important in Shinto. Shrine forests are generally well
preserved as they are objects of worship in which the kami dwell, and thus cutting such trees is
avoided. Forests at shrines are often protected via designation as natural heritage or national
treasures, and trees are often designated as historic monuments.
It was found that the most important aspect of the shrine forest is that it provides a sacred
ambience which emanates from the feeling of closeness to nature. Forest management at the studied
shrines was light (influenced by the forest’s location, an urban shrine forest has more intensive
management), and the main goal was to keep the forest safe for visitors and for nearby infrastructure.
Planting was found to be done for restorative purposes where parts of the forest has been
destroyed by fires or similar. Recently management and planting has begun to be done for increasing
biodiversity in the forest and directing it to a natural old-growth state.
In was found that since shrine forests are exempt from cutting, are either left to grow undisturbed
and/or are lightly managed, they tend to have much higher biodiversity than other non-shrine forests.
Shrines also keep large old trees which have been shown to be important repositories of biodiversity
by providing refugia for many insect and bird species.
While many Japanese visit shrines, many visit not out of faith in the kami but rather for tradition.
Many visitors also cite the natural environments at shrines at the most important reason for visiting
a shrine. I conclude that Japanese Shinto shrine forest has three distinct values: 1) Religious value
as sacred forests for the religion, 2) Culturo-historical value as a focal point for the local community
and cultural traditions, and for preserving old buildings and art, 3) Ecological value for preserving
old large trees, high biodiversity, rare species and being part of the larger ecological landscape, both
urban and rural.
Finally, I discuss the results and what the future could look like for shrine forests. In a broader
international perspective, I think there is a lot to learn from the management of Shinto shrine forests,
and it is possible that the management approach utilised in Japan could be partially applied in other
countries to create old-growth forests with high ecological and cultural values.

,

Skogen har spelat en betydande roll i utvecklingen av samhällen världen över. Det är därför icke
förvånande att en naturresurs som är en sådan vital del av mänskligt uppehälle givit upphov till
religiösa idéer, vidskepelse och föreställningar om det övernaturliga kopplade till träd. I den
japanska religionen shinto tror man att kami (”andar” eller ”gudar”) dväljer i träd och naturen, därför
har i stort sett alla shintohelgedomar en skog runtom sig.
Målet med detta projekt var att studera skogen och skogsskötseln vid shintohelgedomar i Japan,
både i detalj men också i ett bredare komparativt perspektiv. För denna studie intervjuade jag tre
forskare som arbetar med helgedomsskog och två shintopräster som arbetar vid helgedomar genom
frågeformulär.
Skog är en integral del av en shintohelgedom. Termen Chinju no Mori (”beskyddarskogen”)
avser den heliga skog som finns inom och runtom helgedomskomplexet. Närhet till naturen skapar
närhet till det gudomliga, därav är naturen viktig inom shinto. Helgedomsskogar är generellt sett
mycket väl bevarade då de är föremål för tillbedjan i vilka kami uppehåller sig. Man undviker därför
att hugga ner sådana träd. Skogar vid helgedomar är ofta skyddade via lag genom kulturmärkning
och genom sin status som nationalskatter. Speciella träd är ofta utsedda till historiska monument.
I den här studien fann jag att den viktigaste aspekten av helgedomsskogar är att de skapar en
slags helig atmosfär som kommer ur känslan av närhet till naturen. Skogsskötseln vid de studerade
helgedomarna var begränsad till lätt skötsel, det huvudsakliga målet var bevara skogarna i ett
naturligt tillstånd, och att hålla skogarna säkra för besökare och kringliggande infrastruktur. Nyligen
har man börjat med skötsel och plantering för att öka skogarnas biodiversitet och för att utveckla
dem mot ett mer naturskogsliknande tillstånd.
I studien bekräftades det också att eftersom helgedomsskogar är undantagna från trädfällning,
lämnade att växa ostört och minimalt skötta (eller inte skötta alls), tenderar de att ha högre
biodiversitet än andra skogar. Helgedomar bevarar också stora gamla träd vilka har bevisats vara
viktiga för biodiversitet genom att tillhandahålla kontinuerlig tillgång till substrat, föda och
boplatser för många insekt- och fågelarter.
Även om många japaner besöker helgedomar gör många det inte av religiös tro utan av tradition.
Många besökare säger att det är omgivningarna vid helgedomen som framförallt motiverat besöket.
Jag drar slutsatsen att japanska shintohelgedomsskogar har tre distinkta värden: 1) Religiöst värde
som helig skog för religionen, 2) Kulturhistoriskt värde som en central punkt för det lokala samhället
och för kulturella traditioner, och för att de bevarar gamla byggnader och konst, 3) Ekologiskt värde
för att de bevarar gamla stora träd och hög biodiversitet och är en del av det större ekologiska
landskapet.
Slutligen diskuterar jag resultaten och hur framtiden skulle kunna se ut för helgedomsskogar. I
ett bredare internationellt perspektiv tror jag att det finns mycket att lära sig från skötseln av
shintohelgedomsskogar, och det är möjligt att den japanska skötselstrategin delvis skulle kunna
appliceras i andra länder för att skapa gammelskog med höga ekologiska och kulturella värden.

Main title:The Guardian Forest
Subtitle:sacred trees and ceremonial forestry in Japan
Authors:Nilzén, Oscar
Supervisor:Östlund, Lars
Examiner:Schimmel, Johnny
Series:Examensarbeten / SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel
Volume/Sequential designation:2021:03
Year of Publication:2021
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Supervising department:(S) > Dept. of Forest Ecology and Management
Keywords:sacred forests, shrine, Japan, religion, forest management
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16517
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16517
Subjects:Forestry - General aspects
Language:English
Deposited On:08 Mar 2021 11:41
Metadata Last Modified:09 Mar 2021 02:00

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits