Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Anaplasmos orsakat av olika underarter inom bakteriesläktet Anaplasma spp. är en vanligt
förekommande vektorburen sjukdom bland olika idisslare utomlands. Symptom som kan ses är bl.a.
hög feber, anorexi och plötslig minskning av mjölkproduktion. Bland våra svenska idisslare är det
en sjukdom som främst ses hos nötkreatur och får, samt hos vilda djur så som rådjur och älg. I vilken
utsträckning det drabbar våra svenska getter är dock i dagsläget okänt. Syftet med denna pilotstudie
var att undersöka och kartlägga förekomsten av Anaplasma spp. hos ett urval av den svenska getpopulationen.
Under hösten 2020 samlades blod- och mjölkprov in från fem mjölkproducerande getbesätt-ningar
runt om i Sverige, samt enbart blodprov från en besättning. Blodproverna analyserades för tidigare
och/eller pågående infektion av Anaplasma spp med hjälp av cELISA och PCR. Prover från ett
tidigare examensarbete 2019 samt prover insamlade till ett kontrollprogram vid SVA 2018 och 2020
analyserades även med cELISA. Denna metod användes även för att analysera mjölkproverna för
att undersöka om individmjölk skulle kunna vara ett alternativ för framtida provtagning. Vidare
skickades en deskriptiv enkät ut till besättningarna med frågor kring fästingprofylax, betesrutiner
samt om deras djur någon gång diagnosticerats med Anaplasma spp. En liknande allmän enkät
skickades även ut via sociala medier och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) för att få information från fler besättningar. De besättningar som besöktes under hösten besvarade inte den
allmänna enkäten.
Analyserna med cELISA från hösten 2020 gav en seroprevalens på 23,7 %, vilken är jämförbar med
seroprevalensen från 2019 som låg på 20 %. Analyserna med cELISA på proverna från SVA 2018
och 2020 gav en seroprevalens på 36,8 respektive 71,4 %, men dessa är dock svåra att jämföra då
antalet analyserade individer skiljer mycket åt mellan åren. Vidare genomfördes även analys av ett
urval av proverna från hösten 2020 med PCR för A. phagocytophilum och A. ovis vilka gav en
prevalens på 2,5 respektive 0 %. Enkätstudierna visade att ingen av de besvarande besättningarna
hade haft något diagnosticerat fall av anaplasmos på deras getter, samt att fästingprofylax sällan
användes. Hos tre av besättningarna vardera i både den deskriptiva (60 %) och allmänna enkäten
(30 %) var dock fästingar förekommande.
Resultatet från studien visar på att Anaplasma spp. förekommer i den svenska getpopulationen. En
mer omfattande studie där urvalet av individer är större krävs dock för en mer detaljerad kartläggning av utbredningen och dess påverkan på våra getbesättningar.

Anaplasmosis is caused by different bacterial subspecies within the genus Anaplasma spp. and is a
commonly documented tick-borne disease in different ruminant species abroad. Clinical signs are
for example high fever, anorexia and sudden decrease in milk production. In Sweden, Anaplasma
spp. are occasionally seen among our domestic and wild ruminants, such as cattle, sheep, roe deer
and moose. However, the prevalence of Anaplasma spp. in our goat population is yet to be studied.
The purpose of this study was to examine and survey the presence of these bacterias in a selection
of the Swedish goat population.
During the fall of 2020, blood and milk samples were collected from five milk-producing goat herds,
and only blood samples from one herd. Blood samples were analyzed using cELISA and PCR to
determine previous and/or ongoing infection of Anaplasma spp. Samples from a previous MSc
project in 2019 and samples which were sent to National Veterinary Institute (SVA) as part of a
control program were also analyzed with cELISA. Analysis using cELISA was also applied on the
milk samples to examine whether milk from individuals could be an alternative for future analysis
and surveillance. In addition, a descriptive questionnaire survey was conducted to obtain further
information regarding prophylactic treatment against ticks, routines regarding pasture and previous
disease history with Anaplasma spp. A similar general questionnaire was carried out through social
media and the SVA webpage to gain more information from additional goat farms. The farms which
answered the descriptive survey did not answer the general one.
The results from the cELISA analysis of the samples from the fall of 2020 showed a seroprevalence
of 23.7%, which is similar to the seroprevalence of 20% from 2019. The analysis of the 2018 and
2020 samples from SVA showed a seroprevalence of 36.8 and 71.4%, respectively. These are
however difficult to compare since the number of animals differs significantly between the years.
Furthermore, a PCR analysis was conducted using a selection of the samples from the fall of 2020
to analyze the prevalence of A. phagocytophilum and A. ovis. The prevalence was 2.5 and 0%,
respectively. The results of the questionnaire surveys showed that none of the herds had been
diagnosed with anaplasmosis. Ticks were found in three of the farms who answered the descriptive
(60%) and general (30%) questionnaire, respectively. According to the farms that answered the
surveys, prophylactic treatment against ticks was seldom used.
This study shows that Anaplasma spp. do occur among the Swedish goat population. However, a
more comprehensive study where the number of studied animals is higher is desirable to get a more
detailed mapping of the prevalence and its impact on our goat herds.