Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I detta arbete undersöks friluftsliv och kulturarv ur
ett landskapsperspektiv. Frågeställningen utgår från
hur landskapets kulturarv kan lyftas fram och hur det
kan användas i planering, förvaltning och utveckling
av områden för friluftsliv. Den första delen av arbetet
utgörs av en litteraturstudie, där friluftsliv och kulturarv undersöks var för sig. Detta fungerar också som ett teoretiskt ramverk för arbetet. Därefter testas inhämtad kunskap från litteraturstudien på en plats, Fulltofta strövområde. Utifrån litteraturstudien och fallstudien diskuteras därefter hur landskapets kulturarv kan användas för att utveckla områden för friluftsliv.
Fallstudien tjänar som exempel på vilka typer av
kulturarv som kan lyftas fram och hur.

För att kunna tolka de spår i landskapet som påträffats
i fallstudien, och för att kunna se ytterligare spår, har
landskapets materiella innehåll tolkats genom ett
agrarhistoriskt filter. Även historiska kartöverlägg
har använts som metod i fallstudien. Tolkningen av
landskapet ses i arbetet som en meningsskapande
process där generella och specifika berättelser knyts till faktiska platser.

Slutsatser från arbetet är att spåren i landskapet blir
meningsfulla, och därmed kan betraktas som ett kulturarv,
när vi kan förstå och lära oss något av dem. Spåren ger
oss kunskap om tidigare generationers villkor i liv och
arbete och de processer som formar och format landskapet. Landskapets kulturarv är även en möjlighet till
långsiktigt hållbar förvaltning av områden för friluftsliv och en möjlighet att lyfta fram det lokalt specifika, vilket kan stärka platsens identitet. Slutligen erbjuder friluftsliv tillsammans med kulturarv en möjlighet att lära känna och identifiera sig med en plats.

In this thesis, outdoor recreation and cultural heritage
are examined from a landscape perspective. The main
research questions are how can the cultural heritage of
landscapes be made visible and how can it be used in
planning, management and development of landscapes
of outdoor recreation. The first part of the work consists of a literature study, where outdoor recreation and cultural heritage are examined separately. This also
serves as a theoretical framework for the thesis. After
that, knowledge acquired from the literature study is
tested at a site, Fulltofta recreational area. Based on the literature study and the case study, a discussion is made on how the landscape’s cultural heritage can be used to develop areas for outdoor recreation. The case study
serves as an example of what types of cultural heritage
can be highlighted and how.

In order to be able to interpret the traces in the landscape that were found in the case study, and to be able to see further traces, the tangible aspects of the landscape has been interpreted through an agrarian historical filter.

Historical map overlays have also been used as a method
in the case study. The interpretation of the landscape is
in this thesis seen as a meaning-creating process, where
general and specific stories are linked to actual locations.

This thesis’ conclusions are that the traces in the
landscape become meaningful, and thus can be
considered a cultural heritage, when we can understand
and learn something from them. The traces give us
knowledge about previous generations’ conditions in
life and work and the processes that shape and shaped
the landscape. The landscape’s cultural heritage is also
an opportunity for long-term sustainable management
of recreational areas and an opportunity to highlight the
locally specific qualities, which can strengthenthe place
identity. Finally, outdoor recreation alongside cultural
heritage offers an opportunity to get to know and identify with a place.