Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The main objective for dairy farmers is to produce the best amount of milk from healthy cows. When doing so the optimization of reproductive efficiency is a key variable. Uterine diseases in the postpartum period are among the main reasons for this goal not to be achieved. It is estimated that up to 90% of all dairy cows have bacterial contamination of the uterus during the first two weeks after calving, something that usually is taken care of by the process of uterine involution. However, the involution is not always fully effective and a large part of the cows show signs, clinically or microscopically, of ongoing bacterial infection even after the involution is completed.
The diversity and differences in composition between the microbiota of the healthy and diseased uterus in cows are not yet fully understood. Altough several potential causative pathogens have been identified, the complete comprehension of the pathogenesis of metritis and endometritis is still unknown.
The immune defence in the postpartum uterus is mainly depending on mucosal defence systems and innate immunity. It is shown that cows suffering from negative energy balance has an impaired total white cell count as well as a reduced efficiency of the innate immune response. This may prolong the bacterial contamination and is in many cases the cause of a subclinical chronic inflammation of the endometrium that remains undiagnosed.
Today there is no diagnostic method that is considered to be gold standard to evaluate subclinical inflammation of the endometrium. This study aims to investigate the certainty in one of the diagnostic methods available and also investigate the correlation between negative energy balance and persistence of inflammation in post-partum dairy cows.

Målet med mjölkproduktion är i de flesta fall att producera mjölk från friska kor utan att gå med ekonomisk förlust, för att åstadkomma detta är reproduktionen en mycket viktig faktor. Livmodersjukdomar under den första tiden efter kalvning är en orsak till att reproduktionen, och därmed också produktionen, inte optimeras. Uppskattade siffror från forskning visar att så många som 90% av alla mjölkkor har bakteriell kontamination av livmodern under de två första veckorna efter kalvningen. Detta i sig är inte sjukdomsorsakande, då detta är något som ofta tas om hand av involutionen, dock är det inte alltid 100 % effektivt och en stor andel av korna visar tecken på en pågående infektion även efter avslutad involution.
Det är ännu inte helt klarlagt hur den normala bakteriefloran i livmodern ser ut, det är heller inte helt klarlagt vilka av de bakterier som kan hittas i en sjuk livmoder som har förmågan att vara sjukdomsorsakande. Man vet inte heller helt hur patogenesen för metrit och endometrit ser ut.
Livmoderns försvar mot patogener är till största delen beroende av slemhinnans epiteliala skyddet i kombination med det medfödda immunsvaret. Forskning har visat att kor som lider av negativ energi balans både har en nedsatt effektivitet hos de vita blodkropparna samt ett minskat antal. Detta förlänger den bakteriella kontaminationen i livmodern efter kalvning och är i många fall en orsak till subklinisk sjukdom.
Idag finns ingen diagnostisk metod som anses vara gold standard för livmodersjukdomar hos mjölkkor, detta arbete syftar till att utvärdera specificiteten hos en av de metoder som används för diagnostik samt att ytterligare undersöka de samband som finns mellan negativ energibalans och livmodersjukdomar.