Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

För att smärtlindra djur krävs kunskap om smärtfysiologi, analgetiska preparat och smärtbe-dömning. Smärta är subjektivt, flerdimensionellt och påverkas av tidigare upplevelser. Enligt djurskyddslagen skall djur behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Djur-ägare och djurhälsopersonal har en viktig uppgift att följa detta för att undvika lidande och hypersensitivisering, så kallad wind up, som kan bli resultatet av obehandlad smärta. Ett alter-nativ för smärtlindring i Sverige är metamizol som är ett NSAID som tillhör läkemedelsgruppen pyrazolonderivat.
Syftet med studien är att studera metamizols analgetiska effekt på hund med abdominell smärta. Har det en påvisbar klinisk effekt på abdominell smärta? Kan det förkorta tiden som en patient är inskriven på ett djursjukhus?
Från två större djursjukhus i Sverige samlades 90 journaler in. Av dessa kunde 69 användas i studien, varav 36 för hundar som fått metamizol 500 mg/ml i dosen 50 mg/kg, och 33 där inget metamizol har använts. Från varje patientjournal noterades symtom vid inskrivning samt even-tuella läkemedel som ordinerats. För inskrivningsdag 1-2 resp. 2-3 antecknades vilka läkemedel som givits och vilka symtom på smärta som tillkommit eller upphört från dagen innan. Antalet dagar som patienten varit inskriven noterades.
Inskrivningslängd och totalantalet smärtsymtom som tillkommit resp. upphört analyserades dels för hela materialet, dels för undergruppen av hundar som inte behandlats med andra läke-medel än metamizol eller inga läkemedel alls (n = 22) under de första tre inskrivningsdagarna.
Ingen signifikant skillnad sågs på inskrivningstiden mellan patienterna som fått metamizol och inte: (medel ± SD) 3,1 ± 1.0 d (n = 36) resp. 2,8 ± 0.8 (n = 33), p= 0,09. Vid jämförelse i under-gruppen var inskrivningstiden längre för de som fått metamizol [3,5 ± 1,0 dagar (n = 10)] än för de som inte fått några läkemedel alls [2,6 ± 0,51 dagar, (n = 12), p= 0,02].
Mellan patienter som fått metamizol och inte, förelåg ingen signifikant skillnad för antalet smärtsymtom som upphört från dag 1-2 [(median (min-max) 2 (0-5) resp. 1 (0-5), p = 0,86], eller dag 2-3 [0 (0-4) resp. 0 (0-3), p = 0,96]. Hos undergruppen hundar som inte fått andra läkemedel eller inga alls sågs inte heller någon signifikant skillnad: Dag 1-2: 1 (0-4) resp. 2 (0-3), p = 0,75; Dag 2-3: 0 (0-3) resp. 0 (0-2), p = 0,53.
Ingen signifikant skillnad sågs heller för antalet smärtsymtom som tillkommit mellan de som fått metamizol eller inte. Hela materialet dag 1-2: 0 (0-2) resp. 0 (0-1), p = 0,31. Dag 2-3: 0 (0-3) resp. 0 (0-1), p = 0,50. Resp. undergruppen: Dag 1-2: 0 (0-2); 0 (0-1), p = 1; Dag 2-3: 0 (0-1) resp. 0 (0-2), p = 0,47.
Metamizol visade sig inte ha någon effekt på inskrivningstiden eller förändring av symtom på abdominell smärta. Faktorer som studiens avgränsningar och upplägg, skillnader i smärtbedöm-ning och effekten av andra läkemedel kan ha spelat en betydande roll för slutresultatet.

Knowledge about pain physiology, analgesic drugs and how to assess pain is a necessity to relieve pain in an animal. Pain is subjective, multidimensional and dynamic and is influenced by past experiences. According to the Animal Welfare Act, animals must be treated well and protected against unnecessary suffering and illness. Pet owners and animal health professionals have an important task to avoid suffering and hypersensitization, socalled wind up, which can be the result of untreated pain. One alternative for pharmacological pain relief in Sweden is metamizole. It is an NSAID that belongs to the group pyrazolone derivatives.
The purpose of this study is to research metamizoles analgesic effect on canines with abdominal pain. Does it have a demonstrable clinical effect on abdominal pain? Can it shorten the time a patient is enrolled in an animal hospital?
Ninety medical records were collected from two major animal hospitals in Sweden. Of these, 69 could be used in this study, and 36 were from patients that were administered metamizole 500 mg/ml in the dose 50 mg/kg, and 33 which were not administered metamizole. From each patient record, symptoms at enrollment as well as any medications prescribed were recorded. From day 1-2 and 2-3 every drug that was administered was written down as well as every symptom that was new or ceased from the day before. The number of days the patient was enrolled was noted.
The enrollment time and the total of pain symptoms that was new or ceased was analyzed for both the whole materia and the subgroup of dogs that did not receive any other drugs than metamizole or no drugs at all (n = 22) during the first three days.
There were no significant difference between patients that received metamizole and not: (aver-age ± SD) 3,1 ± 1,0 (n = 36) resp. 2,8 ± 0.8 (n = 33), p = 0,09. When comparising the subgroup of dogs the patients that got metamizole were enrolled a longer time [3,5 ± 1,0 days (n = 10)] compared to the dogs that did not recieve any drugs at all [2,6 ± 0,51 days, (n = 12), p= 0,02].
No significant difference was seen in patients who received metamizole and not, regarding the amount of ceased pain symptoms day 1-2 [(median (min-max) 2 (0-5) resp. 1 (0-5), p = 0,86], or day 2-3 [0 (0-4) resp. 0 (0-3), p = 0,96]. The subgroup of dogs which did not receive any other drugs or no drugs at all, there was no significant difference: Day 1-2: 1 (0-4) resp. 2 (0-3), p = 0,75; Day 2-3: 0 (0-3) resp. 0 (0-2), p = 0,53.
No significant difference was seen regarding worsening symtoms between the dogs that recieved metamizole and not. Whole materia day 1-2: 0 (0-2) resp. 0 (0-1), p = 0,31. Day 2-3: 0 (0-3) resp. 0 (0-1), p = 0,50. Subgroup: Day 1-2: 0 (0-2); 0 (0-1), p = 1; day 2-3: 0 (0-1) resp. 0 (0-2), p = 0,47.
Metamizole was found to have no effect on the enrollment time nor the changes of pain symp-toms. Factors such as the study boundaries and arrangements, differences in pain management and the role of other drugs could have a significant role on the results for this study.