Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

In Sweden, there are about 18 000 riding school horses and in 2018 almost five million riding hours
took place in Swedish riding schools. A recent study found that overweight is common in riding
school horses, 28 % had a BCS ≥ 7. It has been reported that the prevalence of overweight and
obesity in the equine population has increased worldwide. If the horse is overweight or obese there
is an increased risk for various health problems. In humans it has been found that obesity is a risk
factor for both hip and knee osteoarthritis. A connection between obesity and osteoarthritis is not
well documented in horses. However, lameness is the most common cause for veterinary care and
life insurance claims for Swedish riding schools.
This master’s thesis aim is to analyse if there is a relationship between a high body condition
score and motion asymmetry in Swedish riding school horses.
Body condition score (BCS), cresty neck score, subcutaneous fat, heart girth circumference and
motion asymmetry were measured in 109 riding school horses in the current study. Body condition
was assessed with a nine-point scale and cresty neck score was assessed with a five-point scale.
Subcutaneous fat was measured with ultrasound at two locations on the rump. The measured
thickness was used to estimate percent body fat. Motion asymmetry was measured objectively by
the inertial sensory system Lameness Locator. The horses were trotted at hand in a straight line for
approximately 100 meters. The maximum and minimum position for both head and pelvis were used
to calculate vector sums. A questionnaire was sent to the participating riding schools and questions
about their routines and the horses’ temper were asked. Statistical analyses of motion asymmetry
and questionnaire answers were made in SAS 9.4 and multiple linear analyses of variance were
made using the GLM procedure. Correlations for all included parameters were made with the PROC
CORR procedure.
BCS was not significantly correlated with percent body fat. BCS did not have an effect on front
limb asymmetry (P > 0.05) but a tendency for an effect on hind limb asymmetry (P = 0.09). In the
correlation analysis the higher the BCS the more asymmetric hind limb motion (r = 0.18, P = 0.06).
There were no significant differences in motion asymmetry between horses with a BCS < 6 and
horses with a BCS ≥ 6 or in horses with < 10 % body fat and horses with ≥ 10 % body fat. Percent
body fat did not affect front limb asymmetry but had a tendency to affect hind limb asymmetry (P
= 0.08). Asymmetry in both front and hind limbs had a weak negative correlation with subcutaneous
fat thickness measured 15 cm from the apex of the croup towards the tailhead (front limb asymmetry:
r = -0.19, P < 0.05 and hind limb asymmetry: r = -0.21, P < 0.05). Asymmetric movement in hind
limbs had a weak negative correlation with percent body fat (r = -0.20, P < 0.05). Number of lessons
a horse was used per week did not affect motion asymmetry. Horses that spent < 11 h/day outside
were less asymmetric in front limbs compared to horses that spent > 11 h/day outside (P < 0.05).
Horses with a BCS < 6 scored higher for how willing a horse was to work and how energetic the
horse was compared to horses with a BCS ≥ 6.
The results of this study showed no significant relationship between body condition score and
motion asymmetry in riding school horses but there was a statistical tendency for horses with higher
body condition score to be more asymmetric in hind limbs. However, there were also conflicting
results as horses with higher percent body fat were less asymmetric in hind limbs. More studies need
to be done in this area to see if BCS affects the motion pattern of horses. Future studies should
include a larger study material and more background data about the horses’ health.

I Sverige finns det ca 18 000 ridskolehästar och under 2018 utfördes nästan fem miljoner ridtimmar
på svenska ridskolor. En nyligen genomförd studie fann att övervikt är vanligt hos ridskolehästar,
28 % hade en hullpoäng ≥ 7. Det har rapporterats att övervikt och fetma ökar bland hästpopulationer
världen över. Med övervikt kommer en ökad risk för olika hälsoproblem. Hos människa anses fetma
vara en riskfaktor för både höft- och knäartros. Ett samband mellan fetma och artros hos häst är inte
väldokumenterat. Hälta är däremot den vanligaste orsaken till veterinärvård och begäran om
utbetalning av livförsäkring bland svenska ridskolor.
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns någon samband mellan ett högt
hullpoäng och rörelseasymmetri hos svenska ridskolehästar.
I den aktuella studien mättes hullpoäng, poäng för nackfett, underhudsfett, bröstomfång och
rörelseasymmetri hos 109 ridskolehästar. För bedömning av hull användes en niogradig skala och
för bedömning av nackfett användes en femgradig skala. Underhudsfetttjockleg mättes med ultraljud
på två punkter på hästens bakdel. Den uppmätta tjockleken användes för att uppskatta procent
kroppsfett enligt en tidigare föreslagen formel. Rörelseasymmetri mättes objektivt med det
sensorbaserade systemet Lameness Locator. Hästarna travades vid hand på rakt spår i ungefär 100
meter. Högsta och lägsta position för huvud och bäcken användes för att räkna ut vektorsummor,
vilka i det här arbetet används som mått på asymmetri. Ett frågeformulär skickades till de deltagande
ridskolorna med frågor om deras dagliga rutiner och hästarnas temperament. Statistiska analyser av
rörelseasymmetri och svar från frågeformulär utfördes i SAS 9.4 och multipel linjär variansanalys
utfördes med GLM proceduren. PROC CORR proceduren användes för att få korrelationer för alla
inkluderade parametrar.
Hullpoäng var inte signifikant korrelerat med procent kroppsfett. Hullpoäng hade ingen
påverkan på frambensasymmetri (P > 0.05), men en tendens till signifikant effekt på
balbensasymmetri (P = 0.09). Hästar med ett högre hullpoäng tenderade att vara mer asymmetriska
i sina bakben (r = 0.18, P = 0.06). Det var ingen signifikant skillnad mellan hästar med ett hullpoäng
< 6 och hästar med ett hullpoäng ≥ 6, inte heller mellan hästar med andel kroppsfett < 10 % och
hästar med andel kroppsfett ≥ 10 %. Asymmetri i både fram- och bakben påverkades av
underhudsfettets tjocklek mätt 15 cm från korsets högsta punkt mot svansroten (frambensasymmetri:
r = -0.19, P < 0.05 och bakbensasymmetri: r = -0.21, P < 0.05). Asymmetrisk rörelse i bakben hade
en svag negativ korrelation med procent kroppsfett (r = -0.20, P < 0.05). Antal lektioner en häst gick
per vecka påverkade inte rörelsesymmetrin. Hästar som var ute < 11 h/dag var mindre asymmetriska
i sina framben jämfört med hästar som var ute < 11h/dag (P < 0.05). Hästar med ett hullpoäng < 6
fick högre poäng för hur arbetsvillig hästen var och hur energisk hästen var jämfört med hästar med
ett hullpoäng ≥ 6.
Resultaten i den här studien visade inget signifikant samband mellan hullpoäng och
rörelseasymmetri hos ridskolehästar, däremot hade hästar med högre hullpoäng en statistisk tendens
till att vara mer asymmetriska i bakben. Resultaten var även i konflikt med varandra då hästar med
högre procent kroppsfett var mindre asymmetriska i bakben. Fler studier måste utföras i detta
område för att kunna ta reda på om BCS påverkar rörelsemönstret hos hästar. Framtida studier bör
inkludera ett större studiematerial och mer bakgrundsdata om hästarnas hälsa.