Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Urbanisation causes challenges related
to environmental issues and social conflicts
(Sijmons 2010; Elmqvist et al. 2018). On a local
level, in the informal settlements of Hurlingham
in Greater Buenos Aires, it is expressed through
unequal distribution of urban land, severe
floodings and segregation (Janches 2020a;
van de Berg 2018). The informal settlements,
also called barrios populares or barrios
vulnerables, emerged in the aftershock of a
rapid urbanisation process, in a country which
has been dealing with an unstable economy for
decades. Barrios populares are built, without
provision, by the urban inhabitants themselves
(van Gelder 2017). Today they provide shelter for
over 1 600 000 people excluded from the formal
city (van de Berg 2011). The residents in the
informal settlements are exposed to high risk of
crime, floods and pollution (Janches 2020a). Yet,
in these vulnerable self-created neighborhoods,
cultural assets such as social streetlife (WUF10
2020) and strong sense of community can be
found (Janches 2012). This thesis examines how
these site specific aspects can be enhanced by
a transformation of the streets through the
concept of community garden streetscapes.
Design and management strategies for
community garden streetscapes in Hurlingham
are developed based on literature findings
and inspiration from reference projects.
Moreover, five streetscape typologies have been
formulated based on a street’s typical attributes.
Overall design ideas for all streetscape
typologies are presented and the visualisations
show how the gardens can fill a variety of
purposes, from increased food availability and
lowering the number of unemployed, to the
creation of recreational and biological values.
In terms of enhancing social cohesion between
the residents in the formal city and the informal
settlements, the street typology Bridging Street,
has proven to be most suitable.
The thesis takes on a speculative approach
and discusses community gardens as one way to
handle global challenges at local level. Hopefully
it can provide important insights to potential
benefits that urban agriculture, in the form of
community garden streetscapes, can give to
a community in terms of life quality and social
cohesion.

En ökande urbanisering skapar utmaningar
relaterade till fysisk planering, miljö och
integration (Sijmons 2010; Elmqvist et al. 2018). I
utkanten av Argentinas huvudstad Buenos Aires,
närmare bestämt i informella bosättningar i
kommunen Hurlingham, kan dessa utmaningar
beskådas på lokal nivå. Här är de offentliga
ytorna begränsade och miljöproblemen
påtagliga (Janches 2020a; van de Berg 2018).
Argentina har sedan 60-talet haft en
instabil ekonomi. De bristande ekonomiska
resurserna, i kombination med en snabbt
växande befolkning, har resulterat i uppkomsten
av informella bosättningar, i folkmun kallade
slumområden. Dessa områden består av hus
som invånarna själva har byggt, utan tillåtelse,
på kommunal eller privat mark (van Gelder 2017).
I Buenos Aires slumområden bor det idag 1 600
000 människor (van de Berg 2011). Invånarna här
lever under usla förhållanden med en ständig
risk att utsättas för brott, översvämningar
och föroreningar (Janches 2020a). Trots den
stundande problematiken i de informella
bosättningarna går det att finna kulturella
tillgångar som inte bör förringas (WUF10 2020).
Här är de sociala relationerna starka (Janches
2012) och gatulivet levande (WUF10 2020),
tillgångar som vi i detta examensarbete vill
ta till vara när vi föreslår hur gemensamma
odlingslotter i gatumiljö kan komma att
utvecklas.
Kunskap hämtad från litteratur och
referensprojekt utgör grunden i gestaltnings-och
skötselstrategier för gemensamma odlingslotter.
Utöver detta har Hurlinghams gatumiljö
analyserats och, baserat på dominerande
karaktärsdrag, delats in i fem gatutypologier.
Designförslagen som har utformats har till avsikt
att ge en övergripande uppfattning om vilka
fördelar som gemensamma odlingslotter kan
frambringa. I uppsatsen lyfts exempel såsom
ökad matförsörjning och nya arbetstillfällen,
men även högre rekreativa värden och en
ökad biodiversitet. Projektets målsättning är
att öka den sociala sammanhållningen mellan
invånare som lever i områden som idag är både
fysiskt och socialt segregerade från varandra.
Litteraturstudien indikerar att Bridging street
har bäst förutsättningar för detta, därav görs ett
mer fördjupad designförslag för denna gatutyp.
Examensarbetet spekulerar kring
gemensamma odlingslotter som ett sätt att
hantera globala utmaningar på en lokal nivå.
Med nya perspektiv gällande stadsodling,
mer specifikt gemensamma odlingslotter i
gaturummet, är förhoppningen att uppsatsen
medför viktiga insikter gällande hur
gaturummets gestaltning kan stimulera levande
stadsmiljöer där människor möts och interagerar
med varandra.

El urbanismo genera desafíos relacionados
con problemas ambientales y conflictos sociales
(Sijmons 2010; Elmqvist et al. 2018). A nivel local,
en los asentamientos informales de Hurlingham
en el Gran Buenos Aires, se expresa a través de
una distribución desigual del territorio, graves
inundaciones y segregación (Janches 2020a; van
de Berg 2018). Los asentamientos informales,
también llamados barrios populares, surgieron
como consecuencia de un rápido proceso de
urbanización, en un país que ha estado lidiando
con una economía inestable durante décadas.
Los asentamientos informales son construidos,
sin provisión, por los propios habitantes (van
Gelder 2017) y brindan refugio a más de 1600000
personas excluidas de la ciudad formal (van
de Berg 2011). Los residentes de los barrios
populares están expuestos a un alto riesgo de
delitos, inundaciones y contaminación (Janches
2020a). Sin embargo, en estos vecindarios
vulnerables creados por ellos mismos, se pueden
encontrar activos culturales como la vida social
en la calle (WUF10 2020) y un fuerte sentido de
comunidad (Janches 2012). Esta tesis examina
cómo estos aspectos específicos del sitio pueden
mejorarse mediante una transformación de
las calles a través del concepto de huertas
comunitarias de paisaje urbano.
Las estrategias de diseño y gestión para las
huertas urbanas comunitarias en Hurlingham
se desarrollan con base en información de
la literatura e inspiración de proyectos de
referencia. Además, se han formulado cinco
tipologías de paisajes urbanos basándose en
los atributos típicos de una calle bonaerense.
Se presentan ideas generales de diseño para
todas las tipologías de paisajes urbanos y los
imaginarios muestran cómo las huertas pueden
cumplir una amplia variedad de propósitos,
desde una mayor disponibilidad de alimentos
y menos desempleo, e incluso inculcar en la
gente nuevos valores recreativos, biológicos
y medioambientales. En términos de mejorar
la cohesión social entre los residentes de los
asentamientos informales y la ciudad formal,
la tipología de calles que ha probado ser más
efectiva es la que denominamos Calles Puente.
La tesis adopta un enfoque especulativo y
analiza las huertas urbanas comunitarias como
una forma de manejar los desafíos globales a
nivel local. Esperamos que pueda proporcionar
información relevante sobre los posibles
beneficios que la agricultura urbana, en forma de
huertas comunitarias de paisaje urbano, puede
darle a una comunidad en términos de calidad
de vida y cohesión social.