Home About Browse Search
Svenska


Rydmark, Ella, 2020. Arkitekturpolicy i Markaryds kommun. Second cycle, A2E. Alnarp: SLU, Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

[img] PDF
11MB

Abstract

Det här arbetet beskriver, diskuterar och presenterar framtagandet av en arkitekturpolicy i Markaryds kommun. Syftet med arbetet är att skapa en bra och lättanvänd arkitekturpolicy för Markaryds kommun med frågeställningarna:

Hur ser en bra arkitekturpolicy ut? Varför ser slutresultatet av Markaryds arkitekturpolicy ut som den gör? Markaryds kommun är en liten kommun med strax över
10 000 invånare och har utmaningar i sitt arbete med arkitekturfrågor som många små kommuner kämpar med. Resurser och kompetensutmaningar är två frågor som uppsatsarbetet behandlar från en liten kommuns perspektiv och som skiljer sig från större kommuners utmaningar. Metoden som användes för att hitta ett upplägg för en arkitekturpolicy som passar Markaryd, är en jämförelse av
sex andra kommunala arkitekturpolicyer. De sex kommunerna är av varierad befolkningsstorlek och kan kategoriseras in i två primära upplägg av sina arkitekturpolicyer. Den kortfattade och generella arkitekturpolicyn samt den detaljrika och utförliga arkitekturpolicyn. Kommunerna i jämförelsen har sedan analyserats ur retoriska perspektiv där syfte och målgrupp samt anpassning till syfte och
målgrupp varit avgörande för resultatet. Intervjuer, jämförelser, en retorisk analys samt utformandet
av Markaryds arkitekturpolicy ligger alla till grund för arbetets undersökande del och utgör arbetets
metoder. Metoderna har använts i arbetet för att komma fram till resultatet av hur en bra arkitekturpolicy ser ut och varför utformandet av Markaryds arkitekturpolicy slutligen blev som den blev.

Resultatet av jämförelserna av de olika kommunerna tillsammans med Boverkets Vägledning om
arkitekturstrategier intygar om att det finns många olika vägar att gå för en arkitekturpolicy. När
detta har sammanflätats med Markaryds specifika förutsättningar, workshoppar med politiker och
medborgaråsikter i ett visionsarbete har en arkitekturpolicy tagit form. Markaryds arkitekturpolicy
har i slutändan blivit ett kortfattat styrdokument som utgår från frågeställningen Vad är målet med
arkitektur? På så sätt har Markaryds arkitekturpolicy kunnat anpassas för att skapa diskussioner i
kommunen snarare än att berätta hur arkitektur ska vara. Detta lämnar utrymme för kommunen att
utforska gemensamma visioner mot en starkare arkitektonisk identitet.

Uppsatsarbetet kan fungera som stöd för mindre kommuner som planerar eller är i fas med att ta
fram en egen arkitekturpolicy. I detta arbete kan en mindre kommun följa resonemangen som en
mindre kommun behöver handskas med i skapandet av en arkitekturpolicy. De kan även få en förklaring till varför arkitekturpolicyns olika delar ser ut som de gör då varje sida i Markaryds arkitekturpolicy behandlas i diskussionen. Som ensam arkitekt eller med ett fåtal arkitektkollegor på kommunen kan arbetet ses som en röst att bolla tankar med. Frågeställningarna som tas upp kommer att uppstå i alla de kommuner som är i processen att skapa en egen arkitekturpolicy. Med utförliga
förklaringar och diskussioner kan därmed arbetet klargöra valen som har gjorts.

,

This work describes, discusses and presents the development of an architecture policy in Markaryd
municipality. The purpose of the work is to create a good and easy-to-use architecture policy for Markaryd municipality with the questions: What does a good architecture policy look like? Why does the end result of Markaryd's architecture policy look the way it does? Markaryd municipality
is a small municipality with just over 10,000 inhabitants and struggles with challenges in the work
with architectural issues similar to many other small municipalities. Resources and competence challenges are two issues that this work deals with from a small municipality's perspective since these differ from the challenges of larger municipalities. The method used to find a structure for an architecture policy that suits Markaryd is a comparison of six other municipal architecture policies. The six municipalities are of varying population size and can be categorized into two primary structures in terms of their architecture policies. The concise and general architectural policy as well as the detailed architectural policy. The municipalities in the comparison have been analyzed from
rhetorical perspectives where purpose and target group as well as adaptation to purpose and target group have been decisive for the result. Interviews, comparisons, a rhetorical analysis and the formulation of Markaryd's architectural policy all form the basis for the investigative part of the work and constitute the work's methods. The methods have been used in the work to arrive at the result of what a good architectural policy looks like and why the design of Markaryd's architectural policy finally turned out as it did.

The results of the comparisons of the different municipalities together with Boverket's (National
Board of Housing, Building and Planning) Guidance on architectural strategies make evident that
there are many different ways to go for an architectural policy. When this has been intertwined with
Markaryd's specific conditions, workshops with politicians and civic opinions in a vision work, an
architectural policy has taken shape. Markaryd's architecture policy has ultimately become a concise
governing document based on the question What is the goal of architecture? In this way, Markaryd's
architecture policy has been able to be adapted to create discussions in the municipality rather than
to tell how architecture should be. This leaves room for the municipality to explore common visions
towards a stronger architectural identity.

The thesis work can function as support for smaller municipalities that are planning or are in the
process of developing their own architectural policy. In this work, a smaller municipality can follow
the reasoning that a smaller municipality needs to deal with in the creation of an architectural policy.
They can also get an explanation of why the different parts of the architecture policy look like they
do since each page in Markaryd's architecture policy is dealt with in the discussion. As a solo architect or with a few architect colleagues in the municipality, the work can be seen as a voice to brainstorm with. The issues raised will arise in all the municipalities that are in the process of creating their own architectural policy. With detailed explanations and discussions, the work can thus clarify the choices that have been made.

Main title:Arkitekturpolicy i Markaryds kommun
Authors:Rydmark, Ella
Supervisor:Thorpert, Petra and Dahl, Caroline
Examiner:Sjöstedt, Victoria and Wirdelöv, Johan
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2020
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:LY002 Landscape Architecture Programme, Alnarp 300 HEC
Supervising department:(LTJ, LTV) > Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
Keywords:arkitekturpolicy, gestaltad livsmiljö, arkitekturprogram, arkitekturpolitik, arkitektur, styrdokument, Markaryds kommun, architectural policy, design policy, architecture, Markaryd municipality, regulatory documents
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16313
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16313
Subjects:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:09 Dec 2020 07:30
Metadata Last Modified:10 Dec 2020 02:07

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits