Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The urbanization of the world is increasing. How it affects bird populations have been well studied during the last decade, and comparisons between urban and non-urban habitats have been carried out. A common method for measuring habitat quality is to calculate the population density. This method is easy to use, but have been criticized during the last couple of years. In this study, data of population densities was compared with data on reproduction success. The results show that the population density for birds in general is higher in urban habitats compared to non-urban habitats. However, data shows that the reproduction success is lower in urban habitats, indicating that the quality of urban habitats nevertheless is low. This also suggests that calculating population densities is not a good method for measuring habitat quality. Factors that affect reproduction success should be used instead. From the view of conservation biology, this result is important. It is of major interest that resources are given to the right habitat. However, more studies need to be done. For instance the mortality of adult birds need to be studied in a more proper way, which will give more exclusive answers about the life histories of bird individuals.

Världen blir allt mer urbaniserad. Hur detta påverkar fågelpopulationer har studerats väl de senaste åren och jämförelser har gjorts mellan urbana och icke-urbana habitat. En vanlig metod för att mäta populationsskillnader och habitatkvalitet är att beräkna beståndstätheten, en enkel, men kritiserad metod. I den här studien jämfördes data på beståndstäthet med data för häckningsframgång, för ett antal fågelarter. Resultaten visar att beståndstätheten generellt är högre i urbana habitat jämfört med icke-urbana. Samtidigt är reproduktionsframgången lägre i urbana habitat, vilket visar att urbana habitat är av sämre kvalitet än icke-urbana. Detta innebär också att beräkning av beståndstätheter är ett dåligt mått vid avgörande av ett habitats kvalitet. Istället bör parametrar som styr reproduktionsframgång användas. Ur naturvårdssynpunkt är detta resultat betydande, eftersom det är viktigt att resurser riktas mot rätt habitat. Många studier kvarstår dock att göra inom ämnet. Exempelvis bör dödligheten hos vuxna fåglar studeras mer noggrant. Det krävs för att få en ordentlig insyn i individers livshistoria.