Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Teknikutvecklingen inom lantbruket går fort och det kan vara svårt att veta vilken teknik som man ska investera i. Framförallt är det svårt att veta om den är lönsam. Precisionsodling är en del i denna utveckling och används hos vissa lantbrukare. Precisionsodling bygger på att det finns olika förutsättningar på ett fält och att man sedan anpassar insatserna efter de olika förutsättningarna. Vissa partier kräver kanske mer insatser och vissa mindre. Detta skall då resultera i högre nettointäkt. För att undersöka hur det ser ut med lönsamheten för precisionsodling genomfördes en studie med stöd av Partnerskap Alnarp och Stiftelsen lantbruksforskning (SLF). Målet med detta examensarbete var att dokumentera och presentera resultat och indirekt möjligheten för lönsamhet. Detta för att sprida kunskap och ge inspiration till bland annat växtodlare.

Försöket gjordes med maltkorn där man försökte få så jämna proteinvärden som möjligt. Proteinvärdet ska för bästa betalning vara mellan 10 och 11 % och måste ligga i intervallet 9–12 % för att bli godkänt som maltkorn till öl. Försöket placerades på Alnarps egendom och blev uppdelat i två olika försöksled med tre upprepningar. Led A var precisionsodlat och led B var konventionellt odlat, alltså 6 försöksrutor. Varje försöksruta hade 5 provpunkter som markkarterades, vilket gav totalt 30 provpunkter. Det gjordes även kartor för hur bränsleförbrukning och markens konduktivitet (EM38) varierade över fältet. Utifrån dessa förutsättningar gjordes styrfiler med varierad mängd utsäde och NPK-gödning till de tre rutorna med precisionsodling. Det konventionella ledet fick rak giva. Senare under växtsäsongen, i mitten av juni, spreds en konstant kompletteringsgiva med kalksalpeter, som rak giva, över hela försöket.

Skörden mättes sedan i de 30 provpunkterna så att man fick fram kg per kvadratmeter, dessa multiplicerades upp till kg per hektar senare. Sedan räknades insatskostnaderna ut för gödning och utsäde. Priset sattes efter spotpris från Lantmännen v 50 till 1,62 kr/kg för maltkorn och 1,35 kr/kg för foderkorn. Om proteinhalten är utanför 10–11 % görs det avdrag från grundpriset. Om provpunkten godkändes som malt men inte gav högre betalt än foderkornet har det prissatts utifrån priset för foder.

Medelskörden blev högst i det konventionella ledet med 8 579 kg/ha, i det precisionsodlade ledet var skörden 8 060 kg/ha. För nettointäkten var genomsnittet högst i det konventionella ledet med 10 945 kr/ha, och i det precisionsodlade ledet var genomsnittet 9 880 kr/ha. Nettointäkten är skördeintäkten minus insatskostnaderna för utsäde och gödning. Kostnad för maskiner, arbetstid, teknik, växtskyddsmedel med mera är inte medräknat.

Det är svårt att dra några generella slutsatser över hur lönsamt det är med precisionsodling utifrån det här försöket. Försöket misslyckades med att få jämna proteinvärden inom det bäst betalda intervallet och det var lika många punkter med högst betalning, både i det konventionella och i det precisionsodlade ledet. Det var några fler godkända punkter i det konventionella mot det precisionsodlade ledet. Det som kan misstänkas är att kompletteringsgödselgivan blev för sen eller var överflödig. Enligt rekommendationerna för kvävegödsling var mängden kväve något lägre, men tidpunkten för denna

andra giva för sen. Detta kan vara en anledning till de höga proteinvärdena men förklarar inte att proteinvärdena inte är jämna.

För att utformningen av precisionsodlingsförsök ska bli bättre i framtiden krävs en tydligare strategi från början och en tydlig plan där åtgärder finns med och när de ska ske. Detta är extra viktigt i och med att denna typ av försök blir komplexa eftersom de har flera variabler. Fler studier behövs inom lönsamheten och effektiviteten inom precisionsodlingen. Tekniken som finns behöver vara enkel och kompatibel för att underlätta att fler kan använda den. Det hade också varit bra om den information som modern odlingsteknik genererar kunde samlas ihop och analyserar på ett sätt som kommer lantbrukaren till nytta.

Technological development in agriculture is fast and it can be difficult to know which one to invest in. Above all, it is difficult to know if it is profitable. Precision agriculture is part of this development and new to some farmers. Precision agriculture is based on the fact that there are different conditions in a field and that the inputs are then adapted to the different conditions. Some parts of the field may require more efforts and some less. This should be the result in higher net income. In order to investigate what the profitability of precision agriculture looks like, with the help of Partnership Alnarp, a trial in malt barley on Alnarp's property was conducted. The aim of this thesis was to document and present results and indirect opportunities for profitability. This is to disseminate knowledge and give inspiration to farmers.
The study was done with malt barley where they tried to get as even protein values as possible. For best payment, the protein content should be between 10 and 11% and must be between 9 and 12% in order to be approved as malt barley for beer. The trial was placed on Alnarp`s property and was divided into two different type of strategies that was repeated three times. Line A was precision cultivated and line B was conventionally grown, a total of 6 plots. Each plot had 5 test points that were mapped, giving a total of 30 test points. A map of fuel consumption and soil conductivity with EM38 were also made. Based on these conditions, control files with a varied amount of seed and fertilizer were made to the three plots with precision agriculture. The conventional plots were given a constant amount of each. A second doze of N-fertilizer was given later in the season, in mid-June, same amount on all plots in study.
The harvest was then measured in the different test points to show kg per square meter, which were multiplied up to kg per hectare. Then the input costs were calculated for fertilizer and seed. The price was set according to spot price from Lantmännen v.50 to SEK 1.62 per kg for malt barley and SEK 1.35 per kg for feed barley. If the protein content is outside the range of 10-11%, the basic price is reduced. If the test point was approved as malt but did not pay higher than the feed grain, it has been priced based on the price of feed.
The average harvest was highest in the conventional line with 8 579 kg/ha, in the precision agriculture line it was 8 060 kg/ha. For the net income, the average was highest in the conventional section with SEK 10,945 per ha, and in the precision agriculture section the average was SEK 9,880 per ha. Net income is the harvest income minus input costs for seeds and fertilizers. Costs for machines, working time, technology, plant protection products etc. are not included.

It is difficult to draw any general conclusions about how profitable it is with precision cultivation in this experiment. The experiment failed to get even protein values within the best paid interval and there were as many points with the highest payment in the conventional as in the precision agriculture line. There were more approved points in the conventional line towards the precision agriculture line. What can be suspected is that the second fertilizer doze became too late or were too high in the amount. According to the recommendations for fertilizing malt barley, the amount was slightly below, but the timing of the second doze was too late. This may be a reason for the high protein values but does not explain that the protein values are not uniform.

In order to improve the design of precision cultivation trials in the future, a clearer strategy is needed from the beginning and a clear plan of which and when arrangements should take place. This is particularly important as these types of experiments become complex because they have several variables. More studies are needed in terms of profitability and the type of strategy in precision agriculture one should have. The technology that exists must be simple and compatible for more people to use. It would also have been good if the information that modern cultivation technology could generate could be collected and analyzed in a way that would benefit the farmer.