Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Paper 1
There is a trend towards intensification of forest use in many European countries, fuelled by an increased demand for forest products and services, driven by the global population, income growth and an increasing per capita consumption of forest products and forest ecosystem services, and politically promoted by a shift towards a bio-based economy. Based on the assumption that decisions on forest management relate to synergies—e.g. using forest residues for bioenergy and climate mitigation—synergies should be identified and promoted. Most countries have national legislations to safeguard the provision of forest ecosystem services. However, it is unclear to how legislations for different ecosystem services are integrated. The aim of this study is to investigate how Swedish policy objectives and regulatory frameworks regarding climate, energy, nature conservation and forest policy are integrated, and if environmental aspects are prioritized. A qualitative thematic analysis of Swedish policy objectives and the regulatory framework was performed, guided by theories on policy integration and environmental policy integration. Policy is traced from the national to the local forest management level, where synergies and trade-offs in achieving objectives are analysed interdisciplinarily. There are several conflicting objectives between the policy areas which could hinder goal achievement on a national level. The results indicate that only nature conservation policies achieve both a high level of integration and strong environmental policy integration.

Det märks en trend av intensifierad skogsanvändning i många europeiska länder, driven av en ökad efterfråga på skogliga produkter. En växande befolkningsmängd, i kombination med en höjd levnadsstandard gör att efterfrågan på skogliga produkter växer. Det är pådrivet av en strävan mot en grön, biobaserad ekonomi. Baserat på antagandet att beslut om skoglig förvaltning styrs av synergier, eg. skogliga restprodukter kan användas som bioenergi för en minskad klimatpåverkan, bör dessa synergier identifieras och främjas. De flesta länder har idag en nationell lagstiftning för att styra tillhandahållandet av skogliga ekosystemtjänster. Det är dock oklart hur regelverk och mål för skogliga ekosystemtjänster är integrerade. Syftet med denna studie är att undersöka hur Svenska nationella mål och regelverk inom policyområdena klimat, energi, naturvård och skog är integrerade, och i vilken utsträckning miljöaspekter prioriteras. En kvalitativ analys av svenska politiska mål och regelverk kopplade till skogliga ekosystemtjänster har utförs, med stöd i teorier om politisk integrering (PI) och miljöpolitisk integrering (EPI). Regelverk och strategier undersöks, från en nationell nivå, ner till lokala policys, där synergier och avvägningar för att uppnå mål analyseras. Det finns flera motstridiga mål mellan policyområdena, vilket försvårar måluppfyllnaden på nationell nivå. Resultaten indikerar att endast policyområdet naturvård uppnår en hög grad av att prioritera miljöaspekter.

Paper 2
Sweden has a long tradition of using and managing forests for forest ecosystem services (FES). Consequently, the development of policy for FES has continuously been revised to meet demands of ecological consideration in forest use and management. For a policy to be successful it must be implemented on a local level. This study tries to contribute to knowledge of Swedish policy implementation and how the Swedish policy framework works in practice by a qualitative thematic analysis of Swedish FES-related policy documents supplemented by an interview study with key actors. The aim of this study is to (1) identify the implementation practices of FES-related policies in the four policy areas climate, energy, nature conservation and forest, and (2) analyse how FES-related policies are perceived by key actors on a local level.
Results show that the implementation practices for the four policy areas are similar in terms of strategies but differ in specific instruments. Climate and energy policies use more economic instruments and nature conservation and forest policy uses more voluntary instruments. The actors interviewed show a broad knowledge of policies and objectives for FES, although most knowledge lies within their area of interest. The policies and objectives with a sanction are ranked as more important than more voluntary. Thus, the results can help to understand how priorities between objectives can be made in policymaking and which policy instrument can be useful in different situations to reach a desired outcome.

Sverige har en lång tradition av att nyttja och sköta den svenska skogen för dess ekosystemtjänster. På grund av detta har utvecklingen av politiken för skogliga ekosystemtjänster reviderats kontinuerligt för att möta kraven på naturhänsyn i skogsbruket. För att en policy ska få önskad effekt måste den implementeras på lokal nivå. Denna studie försöker bidra till kunskapen om svensk policyimplementering och hur den svenska policyramverket fungerar i praktiken genom en kvalitativ tematisk analys av svenska policydokument som relaterar till skogliga ekosystemtjänster, kompletterad med en intervjustudie med lokala aktörer. Syftet med denna studie är att (1) identifiera metoder för implementering hos policys för skogliga ekosystemtjänster inom de fyra politikområdena klimat, energi, naturvård och skog, och (2) analysera hur policy för skogliga ekosystemtjänster uppfattas av nyckelaktörer på en lokal nivå.
Resultaten visar att implementeringsmetoderna för de fyra policyområdena är likartade när det gäller strategier men skiljer sig åt vad gäller specifika instrument. Klimat- och energipolitiken använder mer ekonomiska instrument medan naturvård och skogspolitik använder mer frivilliga instrument. De intervjuade aktörerna visar en bred kännedom om olika policys och mål, även om den största kännedomen ligger inom deras intresseområde. Policys och mål som är kopplade till sanktioner av något slag rankas som mer viktiga än policys och mål som är frivilliga. Resultaten kan hjälpa till att förstå hur prioriteringar mellan mål kan göras vid beslutsfattande och vilket styrmedel som kan vara användbart i olika situationer för att nå önskat resultat.