Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med detta examensarbete var att bestämma hur några utvalda mellangrödor påverkar markens genomsläpplighet, det vill säga infiltrationskapacitet, genom ett försök som utfördes år 2020. Försöksfältet var beläget på Kronoslätts gård i Hemmesdynge. På fältet odlades stärkelsevete år 2019 varpå mellangrödorna såddes efter skörd i parceller. Hälften av parcellerna gödslades och resten var ogödslade. Parcellerna repeterades i 4 block. I infiltrationsförsöket ingick 8 behandlingar och totalt grävdes 32 gropar, 4 för vardera behandling. Därefter användes Simple-falling-head-tekniken där man undersöker hur snabbt vatten dräneras ned i marken ur en cylinder. I varje grop placerades 5 cylindrar och två volymbestämda jordprover togs ur vardera grop för att kunna räkna ut markens bulkdensitet. Infiltrationshastighet, vattenhalt och bulkdensitet användes sedan för att räkna ut den mättade flödeshastigheten för vardera behandling för att kunna se om denna påverkats positivt eller negativt.

Resultaten från infiltrationsförsöket jämfördes sedan med skörderesultat av sockerbetor från ett annat försök, vilka odlats år 2019 på samma gård. I det försöket visade resultatet att en av behandlingarna signifikant (P=<0.05) förbättrade avkastningen. Ytterligare en behandling visade tendens att öka avkastningen. Detta gjorde det intressant att undersöka om skördeförändringen orsakats av en struktureffekt.

Något signifikant samband mellan förbättrad infiltrationskapacitet och skördeökning samt att mellangrödorna skulle förbättra infiltrationskapaciteten kunde dock inte påvisas. Utifrån detta går det inte att konstatera att mellangrödorna har en effekt på infiltrationskapaciteten och det tyder på att det inte är via förbättrad struktur som mellangrödor ger högre skörd. Det bör dock vara av intresse att jämföra resultatet i infiltrationsförsöket 2020 med skördedatan 2020.

The purpose of this thesis was to decide whether some selected cover crops affect the permeability of the soil, ie infiltration capacity, through an experiment. The results of the experiment were then compared with the harvest result of sugar beet grown on a test field in 2019 on the same farm. Those results showed that one of the cover crops significantly (P = <0.05) improved the yield. Another crop showed a tendency to increase yield. This made it interesting to investigate whether the yield increase was caused by a structural effect.


The experiment took place at Kronoslätt's farm in Hemmesdynge. In 2019 starch wheat grew on the field and the cover crops were sown after harvest in plots where 50% were fertilized and 50% were not fertilized. The plots were repeated in 4 blocks. The infiltration experiment included 8 treatments were 32 pits, 4 for each crop were excavated. The Simple-falling-head technique was then used to investigate how quickly water drains into the soil from a cylinder. In each pit 5 cylinders were placed and two soil samples were taken from each pit to calculate the bulk density in the soil. The infiltration rate, water content and bulk density were then used to calculate the saturated flow rate of each cover crop to see if it was affected positively or negatively.

No significant correlation was found between improved infiltration capacity and harvest increase. Neither could the theory that the cover crops would improve infiltration be supported. Based on this, it is not possible to conclude that the cover crops have an effect on infiltration capacity and this indicates that it is not through improved structure that cover crops increased the sugar yield 2019. However, it should be of interest to compare the result of the infiltration experiment 2020 with the harvest data of 2020.