Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The decline of wild pollinators has given ground for a debate on the effects of managed honeybees to wild populations. Even though honeybees are native to some areas, management and domestication has had an indisputable effect on their foraging behaviour and thus the potential effect on surrounding taxa. Whilst a majority of wild species are solitary, honeybees are social and exhibits a complex social behaviour. Previous studies have shown that honeybees displace foraging wild bees rather than deplete foraging resources or direct interference. This could likely affect wild bees’ ability to collect sufficient floral resources and thus decrease fitness. In order to bring awareness to Swedish wild bees that risk potential negative effect of managed honeybees I performed a review of scientific literature on honeybee preference and compared the result with floral preference of wild species. I targeted wild bees with a red-list status of Near threatened (NT) and Vulnerable (VU) and found that a majority of these species forage on flowers that are also preferred by honeybees. According to the literature honeybees prefer open flowers that offers a large reward of pollen or nectar. This includes most flowers from the Asteraceae, Fabaceae and Brassicaceae family. The Asteraceae and Fabaceae families are also preferred by a majority of red-listed wild species. Most wild bee species are specialized on one or more specific plant genera within these families, which reduce risk for competition. Honeybees does not present this tactic and instead visit a lot of different flower but in shorter bouts, so they risk intrude on several species of wild bees. To measure effects on fitness, direct measurements like number of brood or offspring is needed and this is not provided by this review. Instead the information provided here clearly acknowledge a substantial resource overlap for wild species already negatively affected by lack of preferred flowering plants. Adding competition from large colonies should be considered a significant threat to wild populations in some areas and thus, placement of manged honeybees should be evaluated before executed.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populationer av vilda bin minskar över hela världens och diskussionen kring huruvida dessa arter påverkas negativt av honungsbin eller ej, pågår aktivt. Honungsbin förekommer naturligt på flera platser i världen men genom avel och domesticering har en ”ny” högproducerande sort introducerats. Dagens biodlare har ofta flera kolonier med tiotusentals individer, vilket innebär mycket fler honungsbin än vad en naturlig population skulle bestå av. Det är därför oundvikligt att dessa individer har en effekt på omgivande arter och ekosystem som inte likställs med en naturlig honungbipopulation. Om denna effekt påverkar de vilda arternas förmåga att reproducera och sprida sig beror på det omgivande landskapet. De flesta vilda bin är solitärlevande, medan honungsbin är sociala och behöver konsumera mycket mer pollen och nektar än de vilda arterna. Det har visat sig att honungsbin stör vilda bin i deras födosök, så att de flyttar sig och försöker hitta en alternativ födokälla. Det är alltså inte så att honungsbin gör slut på resurserna eller aktivt jagar bort de vilda arterna, vilket det har funnits vissa teorier om. För att förstå hur de svenska vilda biarterna riskerar att påverkas av honungsbin, sammanställde jag vetenskaplig litteratur om preferenser hos honungsbin. Dessa jämfördes sedan med vilka växter rödlistade svenska arter, som anses tillhöra rödlistekategorierna ”Starkt hotad” (NT) och ”Sårbar” (VU), väljer. Det har visat sig att honungsbin föredrar öppna blommor som kan ge mycket pollen eller nektarrika blommor. Vilket innefattar de flesta arterna inom familjerna asterväxter och ärtväxter. Växtarter inom dessa familjerna föredras även av många vilda bin men då är bina oftast specialiserade på specifika blommor inom en eller flera växtsläkten. Detta betyder att flera vilda arter av bin kan samexistera på en begränsad yta utan att konkurrera om samma resurser. Honungsbin däremot har en annan födosökstrategi och besöker flera olika blommande växter för att samla så mycket föda som möjligt innan de flyger hem till kupan. Detta betyder att de riskerar att störa flera olika arter av vilda bin under sina blombesök. Den här sammanställningen visar att det finns ett stort överlapp av resursutnyttjande mellan honungsbin och vilda bin. Resursöverlapp är en tydlig signal på att konkurrens kan uppstå och risken för negativa effekter av konkurrens är vedertagen, då vilda bin redan lider av brist på födoväxter. Att tillföra stora samhällen med honungsbin i områden där åtgärder för att gynna vilda bin utförs, kan därför istället motverka arbetet. Jag anser att man borde se efter utplaceringen av honungsbin i större utsträckning och att åtgärder för att främja vilda bin borde gå föra utplacering av bikupor i odlingslandskapet.