Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Paper 1
There is a trend towards intensification of forest use in many European countries, fuelled by an increased demand for forest products and services, driven by the global population, income growth and an increasing per capita consumption of forest products and forest ecosystem services, and politically promoted by a shift towards a bio-based economy. Based on the assumption that decisions on forest management relate to synergies—e.g. using forest residues for bioenergy and climate mitigation—synergies should be identified and promoted. Most countries have national legislations to safeguard the provision of forest ecosystem services. However, it is unclear to how legislations for different ecosystem services are integrated. The aim of this study is to investigate how Swedish policy objectives and regulatory frameworks regarding climate, energy, nature conservation and forest policy are integrated, and if environmental aspects are prioritized. A qualitative thematic analysis of Swedish policy objectives and the regulatory framework was performed, guided by theories on policy integration and environmental policy integration. Policy is traced from the national to the local forest management level, where synergies and trade-offs in achieving objectives are analysed interdisciplinarily. There are several conflicting objectives between the policy areas which could hinder goal achievement on a national level. The results indicate that only nature conservation policies achieve both a high level of integration and strong environmental policy integration.

Det märks en trend av intensifierad skogsanvändning i många europeiska länder, driven av en ökad efterfråga på skogliga produkter. En växande befolkningsmängd, i kombination med en höjd levnadsstandard gör att efterfrågan på skogliga produkter växer. Det är pådrivet av en strävan mot en grön, biobaserad ekonomi. Baserat på antagandet att beslut om skoglig förvaltning styrs av synergier, eg. skogliga restprodukter kan användas som bioenergi för en minskad klimatpåverkan, bör dessa synergier identifieras och främjas. De flesta länder har idag en nationell lagstiftning för att styra tillhandahållandet av skogliga ekosystemtjänster. Det är dock oklart hur regelverk och mål för skogliga ekosystemtjänster är integrerade. Syftet med denna studie är att undersöka hur Svenska nationella mål och regelverk inom policyområdena klimat, energi, naturvård och skog är integrerade, och i vilken utsträckning miljöaspekter prioriteras. En kvalitativ analys av svenska politiska mål och regelverk kopplade till skogliga ekosystemtjänster har utförs, med stöd i teorier om politisk integrering (PI) och miljöpolitisk integrering (EPI). Regelverk och strategier undersöks, från en nationell nivå, ner till lokala policys, där synergier och avvägningar för att uppnå mål analyseras. Det finns flera motstridiga mål mellan policyområdena, vilket försvårar måluppfyllnaden på nationell nivå. Resultaten indikerar att endast policyområdet naturvård uppnår en hög grad av att prioritera miljöaspekter.

Paper 2
Sweden has a long tradition of forestry and forest policy, with the first Forestry Act in 1903 aiming to secure forest regeneration. The Forestry Act was revised multiple times during the twentieth century, ensuring sustainable use of the forest resource. However, until the 1990s, the main focus of forest use was production. As the demand for different goods and services from the forest grew (e.g. climate mitigation, bio-based products and energy, recreation, biodiversity), the concept of forest ecosystem services (FES) was introduced when discussing forest use. With the extensive revision of the Forestry Act in the 1990s, the challenge of balancing forest production and environmental issues came into focus. This resulted in e.g. two main goals of forest production and environmental issues, set to be considered equally important. With this, the Swedish forest policy increased the freedom under responsibility to achieve the two objectives. This meant that the responsibility to achieve goals such as a sustainable forests management, making trade-offs and synergies of FES became even more the responsibility of forest owners. With the further increasing needs of FES, and an increasing number of stakeholders, the forest became connected to several different activities, resulting in goal conflicts. Looking at forest policy in Sweden, there are several national objectives regarding the provision of FES. In this paper, we study the factors that affect forest actors’ policy responses and land use strategies, and how these actors assess trade-offs and synergies regarding the usage of FES. The results show several trade-offs in the usage of FES according to the actors. The regulations need to be clearer to ensure that the objectives set for FES and sustainability can be reached and implemented, and to safeguard the provision of FES.

Sverige har en lång tradition av skogsbruk och således skogspolitik, initialt med den första skogsvårdslagen från 1903, som syftade till att säkra den skogliga föryngringen. Skogsvårdslagen reviderades ett flertal gånger under 1900-talet, för att säkerställa ett hållbart brukande av skogsresursen. Fram till 1990-talet var skogsbrukets primära fokus på produktion. I samband med att efterfrågan på olika, diversifierade varor och tjänster från skogen växte, e.g. flertalet biobaserade produkter utöver sågtimmer och massaved, bioenergi, rekreation och biologisk mångfald, myntades begreppet skogliga ekosystemtjänster när man diskuterade skogsbruk. Med den omfattande revideringen av skogsvårdslagen på 1990-talet stod utmaningen att balansera produktion och miljöfrågor i fokus. Det resulterade bland annat i två likställda huvudmål, ett produktionsmål och ett miljömål. Det skapade en större ”frihet under ansvar” för skogsägarna att säkerställa att de två likställda målen uppfylls. Det innebar även att ansvaret för att uppnå mål, som hållbar skogsförvaltning, att göra avvägningar och synergier av FES, lades ännu mer på skogsägarna. Den ökade efterfrågan på skogliga ekosystemtjänster, och de ökade antalet aktörer och intressenter skapar intresse- och målkonflikter. Den svenska skogspolicyn innehåller ett stort antal mål rörande tillhandahållandet av skogliga ekosystemtjänster. I denna studie undersöks vilka faktorer som påverkar skogliga aktörers förståelse för, och användning av nationell skogspolicy, samt vilka synergier och avvägningar de upplever sig behöva göra beträffande nyttjandet av skogliga ekosystemtjänster. Resultaten visar på att aktörerna upplever konflikter i nyttjandet av skogliga ekosystemtjänster, och att regelverken behöver förtydligas för att underlätta stödet från, och implementeringen av dem. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att nationella mål rörande skogliga ekosystemtjänster ska kunna uppnås, och säkerställa tillhandahållandet av skogliga ekosystemtjänster.