Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det här arbetet syftar till att undersöka kunskapsnivån kring beskattning av skogsintäkter hos skogsägare i Sverige. Det syftar även till att undersöka om det är så att kunskapsnivån skiljer sig emellan de skogsägare som de facto bor på sin fastighet, så kallade närbor, och de som inte bor på sin fastighet, det vill säga utbor.

I Sverige finns det tre olika inkomstslag som en privatperson kan beröras av, dessa är inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital. En privatperson i Sverige som äger en skogsfastighet driver enligt inkomstskattelagen en enskild näringsverksamhet, vilken är en del av inkomstslaget näringsverksamhet. Denna verksamhet omfattar ett flertal regler, specifikt för skogsbruk, avseende hur beskattning, intäkter och kostnader ska behandlas. Den här rapporten kommer att behandla de skattemässiga åtgärderna betalningsplan, skogsavdrag, avskrivningar, skogskonto, räntefördelning, periodiseringsfond och expansionsfond.

För att få reda på hur väl skogsägare känner till dessa regler intervjuades tolv stycken personer. Intervjuerna var strukturerade enligt en intervjumanual som grundar sig i litteratur avseende kvalitativa metoder och intervjumetodik. För att kunna göra en analys och bedömning av intervjuobjekten ställdes först ett antal bakgrundsfrågor, för att sedan övergå till ett frågebatteri kring de specifika åtgärder som berör beskattningen av en skogsägares enskilda näringsverksamhet. Vidare avslutades intervjuerna med ett par frågor om huruvida det fanns särskilda tankar bakom avverkningar på fastigheten, och om det är så att de lämnar iväg deklarationen till externa parter.

Resultatet av studien visar att kunskapsnivån hos de tillfrågade var låg. De hade oftast inga djupare kunskap om de olika metoderna och saknade kunskap för att själva tillämpa dem. Analysen av resultaten visar även att utbor tenderar att ha en större kunskapsnivå än de som bor på sin fastighet. Den åtgärd som skogsägarna, oavsett kategori, enligt studien har störst kunskap om är skogskonto. De begrepp där det föreligger lägst kunskapsnivå är räntefördelning respektive expansionsfond.

This paper aims to investigate the level of knowledge concerning taxation of forest revenue amongst forest owners in Sweden. It also aims to investigate whether the level of knowledge differs between the forest owners who actually live on their property, or in the same municipality (residents), and those who do not live on their property, i.e. live in another municipality than the one their forest property is located in (non-residents).

In Sweden, there are different types of incomes that a private person may be affected by, these are incomes from employment, business and capital. A private individual in Sweden who owns a forest property operates, according to the Income Tax Act, an individual business, which is part of the income type, business activity. This business type includes a number of rules, specifically for forestry, regarding how taxation, income and costs should be treated. This report will deal with the tax measures: payment plan, forest deductions, depreciation, forest account, interest allocation, tax allocation fund and expansion fund.

To find out how well the forest owners know these measures, twelve people were interviewed. The interviews were structured according to an interview manual based on literature on qualitative methods and interview methodology. In order to be able to do an analysis and assessment of the interviewees, a number of background questions were first asked, followed by a question battery about the specific measures which concerns the taxation of a forest owner's individual business activities. In addition, the interviews were concluded with a few questions about whether there were specific thoughts regarding felling on the property, and whether they leave their tax declaration to external parties.

The results of the study show that the level of knowledge of the respondents was low. On average they only knew of the concepts they were asked about, but they could not explain further on the subjects in question. The analysis of the results also shows that non-residents tend to have a greater level of knowledge than those who live on their property. The measures of taxation that the forest owners, regardless of category, according to the study have the greatest knowledge of is the forest account. The measures where there is the lowest level of knowledge are interest allocation and expansion fund respectively.