Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Bakgrund: Transport av schaktmassor till och från byggprojekt i Sverige är en kostsam del av byggprocessen och bidrar till de globala växthusgasutsläppen och förorenar vår närmiljö. Flera projekt och samarbeten arbetar med att försöka minska de transporter som är knutna till schaktmassor i Sverige. De schaktmassor som är förorenade faller enkelt utanför dessa projekt då de först måste saneras innan användning. Denna sanering innebär i regel en transport av massorna till ett saneringsverk och är ofta kostsam och använder energikällor som även de bidrar till växthusgasutsläpp. Fytoremediering är en saneringsmetod som sker med hjälp av växter på platsen av föroreningen och drivs av direkt solenergi.

Mål: Målet med denna uppsats är att ta reda på vilka de vanligaste föroreningarna vid järnväg är och sammanställa växtlistor som kan vara användbara vid sanering av schaktmassor i järnvägsprojekt.

Metod: Det här arbetet grundar sig i metoden litteraturstudier. För att besvara frågeställningen om vilka föroreningarna är genomfördes en systematisk sökning på databasen PubMed. Totalt hittades och lästes 576 stycken sammandrag, där 530 exkluderades och lämnade 46 stycken artiklar. De vidarestuderades i sin helhet och baserat på inkluderingskriterier var 8 stycken artiklar publicerade mellan åren 2009-2018 relevanta. För att besvara vilka växter som kan användas studerades boken PHYTO – Principles and resources for site and landscape design av Kate Kennen och Niall Kirkwood. Där söktes svaret på fråga ett upp mot växter i boken som sammanställt växter med förmåga att fytoremediera från studier utförda mellan åren 1983-2014. Sedan kontrollerades dessa för härdighet i Sverige och sammanställdes i växtlistor efter förorening och växt.

Resultat: Baserat på de åtta originalstudierna fastslogs det att metallerna kadmium, bly, zink, koppar och PAH-ämnen både förekom i halter som var förorenande och att de var direkt knutna till användandet av järnväg. Från metoden för fråga två skapades sju växtlistor.

Slutsats: Användandet av järnvägar bidrar med markföroreningar. Flera växter finns studerade att på olika sätt oskadliggöra dessa föroreningar i marken. Fytoremediering är en tidskrävande saneringsmetod som kräver mycket planering, samarbete och kunskap för att implementeras fungerande. De halter och djup som föroreningarna fanns på är inom det som bevisas vara möjligt för flertalet växter att kunna sanera. Minskandet av transporter för förorenade schaktmassor skulle vara ett resultat av användandet, men också ett kontinuerligt sanerande av den pågående förorening som tågtrafiken innebär.

Background: Transport of excavated materials to and from construction projects in Sweden is a costly part of the construction process and contributes to global greenhouse gas emissions as well as pollutes our local environment. Several projects are working towards reducing the transport of excavated materials in Sweden. The excavated materials that are contaminated easily fall outside these projects as they must first be decontaminated. This usually involves transporting the materials to a decontamination plant, which is often costly and uses energy sources that also contribute to greenhouse gas emissions. Phytoremediation is a remediation method that uses plants at the site of the pollution and is powered by solar energy. Aim: The aim of this thesis is to find out what the most common pollutants in railways are and to compile plant lists that can be useful in remediating excavation masses in railway projects.

Method: This work is based on the method of literature studies. To answer the question about what the pollutants are, a systematic search was carried out on the online database PubMed. A total of 576 abstracts were found and read, of which 530 were excluded, leaving a total of 46 articles. They were further studied and, based on inclusion criteria, there were eight full articles included in this review. To answer which plants can be used, the book PHYTO – Principles and Resources for Site and Landscape Design by Kate Kennen and Niall Kirkwood was studied. The answer to question one was sought for plants in the book that has compiled plants with the ability to phytoremediate based on studies conducted during 1983-2014. These were controlled for hardiness in Sweden and compiled into plant lists designating pollution and type of plant.

Results: Based on the eight original studies, it was determined that the metals cadmium, zinc, copper and PAH substances were all present in levels that were polluting and directly linked to railway use. Seven plant lists were created from the method of question two.

Conclusion: The use of railways contributes to soil pollution. There are several studies concerning plants and their ability to remediate these soil pollutants. Phytoremediation is a time-consuming remediation method that requires a great deal of planning, collaboration and knowledge to be implemented successfully. The levels and depths at which the pollutants exist determine the plants potential to decontaminate. The reduction in transport for contaminated excavation masses would be a result of its use, but also continuous remediation of the ongoing pollution that train traffic entails.