Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Målet med detta arbete har varit att undersöka hur stallets funktion (som är byggt för
traditionsenlig vårkalvning) passar till höstfödda kalvar där djuren blir väsentligt större när de
lämnar stallet för bete än vad som är normalt med vårfödda kalvar. Hur passar inredning och
hur påverkas djurens beteende och hygien? Syftet har varit att öka kunskapen om höst- och
vårfödda kalvar uppfödda i liggbåssystem.
En studie gjordes i april 2009 där man undersökte om det fanns någon skillnad i aktivitet
mellan de äldre höstfödda kalvarna och de yngre vårfödda. Visuella bedömningar över kornas
och kalvarnas hygien genomfördes. En mindre studie genomfördes på höstkalvarnas in- och
utpassering i kalvgömman. Här bedömdes om djuren belastade inredning vid in- och
utpassage ur kalvgömman.
Höstkalvarna är betydligt mer aktiva än de yngre vårkalvarna. Höstkalvarna tar mer än 500
steg mer än vårkalvarna per dygn. Även när man studerar hur mycket de står och ligger så är
höstkalvarna mer aktiva än vårkalvarna. Stenhammars besättning har mycket god hygien trots
hög djurbeläggning och att uppfödning i liggbåssystem kan ge något mer nedsmutsade djur.
Reglerna kring kalvgömman verkar gälla yngre vårfödda kalvar för enligt mina observationer
så är det sju av tio djur som på något sätt går emot eller har problem med att ta sig igenom inoch
utpassagen till kalvgömman, vilket gör att en del väljer att lägga sig på en koplats som i
sin tur gör att kon lägger sig på spaltgolvet.
Kalvgömmornas utformning till de större höstkalvarna är något som borde ses över eftersom
de är större, äldre och livligare samt att de gärna lägger sig på en koplats. Flyttningen av djur
är något som borde ses över då det tar tid och är krångligt. Detta skulle kunna effektiviseras
med enklare öppningsbara grindar och dörrar. Kalvning och betäckning är också något som är
ett riskmoment på Stenhammar. Tjuren måste betäcka på stall och risken är stor att han gör sig
illa. För att effektivisera kalvningarna skulle man kunna låta de kor som kalvat gå i en egen
grupp för att få en ännu bättre överblick. Avelsmålet på Stenhammar är att få fram individer
som lämnar friska, sunda och produktiva djur som är lämpade för betesuppfödning under
svenska förhållanden. Målet med besättningen är när den är helt uppbyggd att den skall bestå
av ca 300 moderdjur och lika många kalvar vid betessäsongens slut. Om det vore möjligt så
skulle man försöka att koncentrera kalvningsintervallet så att det inte flöt ihop till en enda
lång kalvningssäsong.