Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Tillhandahållandet av kollektivtrafik kan ses som en nyckelaspekt för mer jämlika förutsättningar till
samhällsdeltagande. Ökade ojämlikheter och segregation är återkommande problem i stora och
växande städer, och grupper med olika socioekonomiska förutsättningar blir allt tydligare åtskilda
geografiskt och socialt. Bilism och funktionsuppdelning spär på avstånden och förstärker ojämlika
nivåer av tillgänglighet, vilket bidrar till ett samhälle med en låg nivå av tillit. Detta kan beskrivas i
termer av bristande socialt kapital. Kollektivtrafik som möjliggör en ökad tillgänglighet till olika
målpunkter förebygger social exkludering och kan ha positiv inverkan på det sociala kapitalet. Socialt
kapital kan definieras som de fördelar individer och grupper kan dra genom tillit och förtroende som
finns mellan människor i ett samhälle, vilket har stor inverkan på möjligheterna till deltagande i
samhällets sociala, politiska och ekonomiska liv.
I Stockholms län görs dagligen närmare en miljon resor med kollektivtrafiken, och samtidigt sker en
omfattande befolkningstillväxt som ställer stora krav på samhälls- och trafikplaneringen. Ett av
transportslagen som berörs är spårvägen, där Tvärbanan är en av befintliga linjer som går i det
halvcentrala bandet utanför Stockholms innerstad och som fortsatt byggs ut. I Stockholmsregionen är
ökade socioekonomiska skillnader och segregation identifierade problem, där kollektivtrafiken
benämns som en möjliggörande faktor för att motverka en sådan utveckling.
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialt kapital som teori kan bidra till att förstå innebörden
av kollektivtrafiksatsningar för ökad tillgänglighet och social inkludering med särskilt fokus på
Tvärbanan. Genom kvalitativa intervjuer med involverade aktörer och deltagande observationer, där
spontanintervjuer med Tvärbaneresenärer utförts, har ambitionen varit att få en uppfattning om vilken
möjliggörande roll Tvärbanan kan ha utifrån perspektivet socialt kapital. Resultatet visar att Tvärbanan
kan betraktas som en investering för ökat socialt kapital då den bidrar med en ökad tillgänglighet till
viktiga målpunkter och sammanlänkar geografiskt och socioekonomiskt åtskilda stadsdelar. Dessutom
möjliggör det kollektiva resandet i sig att heterogena grupper kan interagera. Identifierade utmaningar
som trafikinfrastruktursatsningar behöver hantera för att bli socialt hållbara har främst att göra med
relationen mellan framkomlighet och stadsmässighet. Samverkan mellan olika aktörer är centralt för
en mer integrerad samhälls- och trafikplanering, där olika intressen och perspektiv synliggörs. För att
integrera sociala perspektiv i kollektivtrafikplaneringen visar resultatet även att kunskap, medvetenhet
och systematik i planeringsprocessen är väsentligt. Det handlar om att jobba mer helhetligt med
sociala frågor inom organisationerna och att det måste genomsyra hela arbetsprocesser. Även om
socialt kapital är en omstridd teori är den användbar för såväl planerare som andra medborgare för att
förstå och uppmärksamma transportsystemens sociala konsekvenser.

The provision of public transport can be seen as a key question for more equal conditions for engaging
with society. Increased inequalities and segregation are recurring problems in large and growing cities,
and groups with different socioeconomic conditions are becoming increasingly geographically and
socially separated. Motorism and the division of services in societies reinforce unequal levels of
accessibility, which can result in a society with low levels of trust. This can be described in terms of
lack of social capital. Public transport that enables increased accessibility to different target points
prevents social exclusion and can have a positive impact on social capital. Social capital can be
defined as the benefits individuals and groups can draw through trust and the participation that exists
between people in a society, which has a major impact on opportunities for engaging with society.
In Stockholm County, almost one million trips are made daily by public transport, and at the same
time there is an extensive population growth which places great demands on community and traffic
planning. One of the modes of transport that is affected is the tram, where the Tvärbanan is one of the
existing lines that runs in the semi-central band outside Stockholm's inner city and which is still being
expanded. In the Stockholm region, increased socioeconomic differences and segregation are
identified problems, where public transport is referred to as an enabling factor to counteract such a
negative development.
The aim of the thesis is to investigate how social capital as a theory can help to understand the
meaning of public transport initiatives for increased accessibility and social inclusion with a special
focus on Tvärbanan. Through qualitative interviews with involved actors, participant observations and
spontaneous interviews with Tvärbanan-travelers the ambition has been to get an idea of what role
Tvärbanan can play in enabling increased accessibility and counteracting social exclusion from the
perspective of social capital. The result shows that Tvärbanan can be regarded as an investment for
increased social capital as it contributes to increased accessibility to important targets and links
geographically and socioeconomically separated districts. In addition, the collective travel in itself
enables social interaction. Identified challenges that traffic infrastructure investments need to address
in order to become socially sustainable have primarily to do with the relationship between passability
and urbanism. Collaboration and co-planning between different actors is central to a more integrated
community- and traffic planning. The result also indicates that knowledge and systematics in the
planning process are essential for integrating social perspectives in public transport planning. There is
a need to work more holistically with social issues within the organizations and that it must permeate
entire work processes. Although social capital is a contentious theory, it is useful for planners as well
as other citizens to understand and pay attention to the social consequences of transport systems.