Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna uppsats behandlar frågan om levande landsbygd, där människor bor och trivs i hela landet, samt vilka förutsättningar gjort att så idag inte är fallet i Sverige. Upptäckten av fossila energislag har förändrat den mänskliga civilisationen på många sätt, inte minst genom förändrade produktionssätt inom framställningen av livsmedel och skogsråvara samt fabriksproduktionen av varor. Marknadsproduktionen som möjliggjorts av mekanisering, industrialisering och billiga transporter, med minskat behov av mänsklig arbetskraft har, som exempel på följd, bland annat lett till stora folkomflyttningar och urbanisering. Urbaniseringen i Sverige är en process som startade för 200 år sedan och fortgår än idag i vårt samtida samhälle.
Att bibehålla en levande landsbygd visar sig svårt när arbetstillfällen koncentreras till städer och service, som är viktig för såväl livet självt som vardagen, centraliseras och blir allt mer otillgänglig för landsbygdsbor. Landskapet har på många sätt formats av den förda politiken, som främjar storskalig och rationaliserad produktion samt så gott som försummar den lokala påverkan vid utomstående ägandeskap och uttag av naturresurser. Ambitionen med uppsatsen är bidragande till diskussionen om hur uttaget av naturresurser, och användningen av mark, påverkar olika sociala förhållanden nu och i ett längre perspektiv. Uppsatsen baserar sig på litteraturstudier av primärt vetenskapliga texter, rapporter, statistik och utlåtanden utgivna av svenska myndigheter och intresseorganisationer. Dessa kompletteras med nyhetsartiklar för tankeväckande exempel. Texten är uppbyggd i fyra delar där de två första är bakgrundsgivande. Den första delen behandlar vad som föranlett urbaniseringen, varför så många lämnat landsbygden, hur behovet av mänsklig arbetskraft inom produktionen minskat och varför ungdomar flyttar idag. Del två presenterar några skäl till varför en levande landsbygd skulle vara gynnsamt – den nutida globala civilisationen orsakar klimat- och miljöförändringar som gör den globala civilisationen svår att upprätthålla, och med en levande landsbygd sprids risker samtidigt som tillgången till livsmedel över tid tryggas. Del tre bemöter dagens landsbygdsutveckling där två exempel på ”levande” landsbygdsorter ges och dessa jämförs. Dessa exempel pekar på, att känsla av stark bygemenskap och närhet till service är fördelaktigt. Avslutningsvis, i del fyra, diskuteras den historiska bakgrunden i relation till de givna exemplen. Slutsatser och tankar som jag kunnat komma fram till är att samspelet mellan var det går att arbeta för sin försörjning, och var folk bor någonstans, är stort. Också tycks en levande landsbygd utgöra en förutsättning för att de globala målen samt Sveriges miljömål ska kunna uppnås.

This essay discusses the importance of a thriving countryside in regard to human wellbeing, unbound by living location. Possible causes of the overall non-thriving countryside in Sweden are also considered herein. The discovery of fossil energy has radically changed the human civilization in many ways, not least through new ways of production within agriculture systems, forestry and factory produced goods. Production for the global market made possible by mechanization, industrialization and cheap transports, with a decreased requirement of human labor, has led to urbanization. The process of urbanization in Sweden began about 200 years ago and is still proceeding.
To maintain a living countryside proves to be difficult when job opportunities as well as service are centralized to the cities, getting more inaccessible to the rural population. The landscape has in many ways been formed by the politics pursued, which promotes rationalized, large scale production. Meanwhile, the local impact of outsider ownership and the extraction of natural recourses are neglected. The ambition of this essay is to contribute to the contemporary discussion regarding how the extraction of natural recourses and the modern use of land affect social relationships today and in a long-term perspective.
The essay is based on literature studies primarily of scientific work, reports, statistics and statements from the Swedish authorities and organizations. News articles used as thoughtful examples have been complementary used. The essay is divided into four parts. The first part shows the processes that have led to urbanization historically and today. The second part presents a few reasons why a living countryside would be advantageous – the contemporary human way of life, including the urbanization at the expense of rural life, is causing climate- and environmental changes, that makes the global civilization difficult to maintain. A living countryside could among other things increase food security. Part three treats the contemporary development of the Swedish countryside where two seemingly successful examples of rural villages are given and compared to each other. The examples indicate that a strong community and a proximity to services are advantageous. Lastly, in the fourth part, the historical background is discussed in relation to the given examples. The essay concludes that work opportunities have a strong impact regarding where people live. At the same time, a living countryside seems to be a precondition for the global goals and the Swedish environmental goals to be achieved.