Home About Browse Search
Svenska


Jönsson, Hanna, 2020. Bakbenshältor av frånskjuts- och belastningstyp : beskrivning av diagnoser och smärtlokalisation. Second cycle, A2E. uppsala: SLU, Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry

[img] PDF
1MB

Abstract

Ortopediska skador och lidanden är idag den största utslagsorsaken hos ridhästarna och även
den vanligaste anledningen till varför hästägare söker veterinärhjälp i Sverige. Detta innebär en
utmaning för veterinärerna eftersom utredningsgången baseras på visuell bedömning av
rörelsemönstret och denna bedömning har visat måttlig till låg samstämmighet mellan
veterinärer. Det här har lett till en utveckling av de objektiva rörelseanalyssystemen som idag
kan underlätta och hjälpa veterinären i sin kliniska bedömning. En hälta kan uppvisas under
olika sekvenser av en stegcykel och då även klassificeras utefter när i cykeln den yttrar sig.
Dessa hältor kan därför delas upp i olika hältkaraktärer så som belastnings- eller frånskjutshältor. I dagsläget finns det ingen tydlig beskrivning av hur de olika hältkaraktärerna är
kopplade till specifika diagnoser eller orsakade av smärta från en specifik anatomisk struktur.
I den här studien undersöktes fördelningen av diagnoser och anatomisk lokalisation av smärta
för kliniskt halta hästar som indelades efter olika hältakaraktär. Specifikt undersöktes hästar
som konstaterats ha en frånskjuts-, isättnings- eller kombinationshälta från ett bakben.
Retrospektivt inkluderades hästar till studien som genomgått en hältutredning på Universitetsdjursjukhuset under perioden januari 2016 till hösten 2019 och i samband med detta mätts med
det objektiva rörelseanalyssystemet QHorse (Qualisys®). Urvalet baserades på om hästen hade
en asymmetri av bäckenets vertikala rörelse, större eller lika med 3 mm, samt att denna
asymmetri minskade med minst 30 procent efter diagnostisk bedövning. Dessa individers
journaler granskades och behandlande veterinärs subjektiva hältbedömning och slutgiltiga
diagnoskoder noterades. Detta resulterade i 78 hästar. För att öka sannolikheten till samstämmighet mellan subjektiv och objektiv hältbedömning och för att säkerställa en relevant
hältgrad på rakt spår, ökades gränsvärdet för inkluderade vertikala rörelseasymmetrier till
>5mm, och en förbättring med minst 50 % efter lagd bedövning. Slutligen ingick 49 hästar i
arbetet.
Dessa hästar fördelades vidare in i tre hältgrupper, baserat på deras bedövningsrespons:
frånskjut- (10 st), belastnings- (23st) eller kombinationshälta (16st) där båda hältkaraktärerna
förekom.
Den vanligast förekommande positiva bedövningen var lokaliserad till knäled 19st (39 %). Per
grupp var den vanligaste bedövningen lokaliserad till; knäleder 12 st (52 %) hos frånskjutsgruppen, knäleder 6 st (38 %) hos belastningsgruppen och gaffelband 3 st (30 %) hos
kombinationsgruppen.
Även för diagnoserna var knäledspatologi främst förekommande 16st (33 %) fördelat per grupp
som; knäledspatologi 10 st (43 %) i frånskjutsgruppen, hälta utan närmare specifikation 7 st (44
%) i belastningsgruppen, gaffelbandspatologi/hasledspatologi/ eller patologi från bursa/
senskida 2 st (20 % respektive) i kombinationsgruppen.
Eftersom antalet hästar per hältgrupp blev litet och antalet diagnoser och positiva
bedövningslokalisationer var många, gjordes inga statistiska tester på materialet. Därför kan
inga generella slutsatser dras gällande förväntad fördelning av diagnoser eller bedövade
anatomiska strukturer hos hästar med frånskjuts-, belastnings- eller kombinationshälta.

,

Orthopedic injuries are the main cause of premature euthanasia of riding horses. Lameness is
the most common symptom for which horses are presented for veterinary care. The equine
orthopaedic disease burden forms a challenge for the veterinary community since visual
lameness assessment, the basis of the diagnostic work up, is shown to carry low to moderate
sensitivity and specificity. This has led to development and increasing clinical use of objective
lameness assessment systems. These systems help us classify lameness into categories
describing movement alteration during specific parts of the stride cycle such as impact, pushoff and mixed type lameness. Today there is no information regarding if pain from a specific
anatomical structure in the limb make it more likely to show one of these specific lameness
patterns.
The aim of this study was to investigate which diagnoses and anatomical pain localizations that
can be found within groups of horses with naturally occurring lameness patterns. Specifically
horses with unilateral hindlimb lameness of impact-, push-off and mixed types. Horses were
retrospectively included in the study whom had undergone lameness examination at the UDS
veterinary teaching hospital during the period January 2016- autumn 2019 and were measured
with the objective movement analysis program QHores (Qualisys®). Horses that showed
vertically asymmetry in the pelvic larger or equal to 3 mm that improved at least 30% after
diagnostic anesthesia were selected at first. Medical records of the horses were screened and
information regarding the practitioner’s subjective lameness assessment, interpretation of
response to diagnostic analgesia and diagnosis were noted. This selection resulted in 78 horses.
To improve the probability to consensus between the subjective and objective lameness
assessment and to reassure a relevant level of lameness on a straight line, the criteria set for
vertical asymmetry of the pelvic was raised to 5 mm and improvement after diagnostic
anesthesia to 50%. This resulted in a final inclusion of 49 horses.
These horses were divided into three lameness groups depending on their response to diagnostic
anesthesia: push-off (10), impact (23) and a mixed lameness pattern (16) group.
Most common positive diagnostic analgesia over all horses was in the stifle joints, 19 horses
(39%). Within each group the distribution was as follows: stifle 12 (52%) in the push-off group,
stifle 6 (38%) within the impact group and suspensory ligament 3 (30%) within the combined
group.
Similar results could be seen regarding the diagnoses, with stifle disease being the most
common 16 (33%) in all horses, distributed within groups as: 10 (43%) within the push-off
group, lameness without further specification 7 (44%) in the impact group and suspensory
ligament/tarsus/ or pathology from bursa/tendon sheet 2 (20% respectively) within the
combined group.
No conclusion could be made regarding expected frequency distribution of diagnoses or
anatomical pain localization in horses with impact- push-off and mixed lameness since the
material was too small to permit relevant statistical tests.

Main title:Bakbenshältor av frånskjuts- och belastningstyp
Subtitle:beskrivning av diagnoser och smärtlokalisation
Authors:Jönsson, Hanna
Supervisor:Hernlund, Elin
Examiner:Rhodin, Marie
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2020
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry
Keywords:häst, hälta, bakben, frånskjutshälta, patognomont rörelsemönster, hältutredning, objektiv rörelseanaslys
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15885
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15885
Subjects:Animal diseases
Language:Swedish
Deposited On:11 Aug 2020 07:17
Metadata Last Modified:12 Aug 2020 01:01

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits