Home About Browse Search
Svenska


Martinsson, Elin, 2020. Eco-efficiency in Swedish dairy farms : incorporating sustainability into the measure of eco-efficiency. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Economics

[img] PDF
1MB

Abstract

This thesis introduces a novel method to incorporate absolute values of GHG emissions into the measure of eco-efficiency. The aim is to assess eco-efficiency in Swedish dairy farms and adjusting the scores towards a threshold of absolute levels of GHG emissions using the proposed method. The Swedish target of net-zero emissions in 2045 is used to specify the threshold of GHG emissions. The secondary objective of this thesis is to test for exogenous variables correlating with eco-efficiency using OLS-regression. The empirical application is on Swedish dairy farms using FADN data from 2016. I use a data envelopment analysis (DEA) to assess eco-efficiency considering the environmental pressures nutrients and contribution to global warming. When assessing eco-efficiency, the result is that Swedish dairy farms are inefficient with a mean-efficiency of 0.33 among conventional farms and 0.56 among organic farms. Adjusting the scores towards absolute levels of GHG emissions increase the farms’ mean-efficiency. Using an environmental target as a threshold when computing efficiency indicates whether the units in the sample reach the environmental target or not. Comparing the unadjusted and adjusted efficiency-scores using a Spearman rank test shows a high similarity between the unadjusted- and adjusted scores. Testing for exogenous variables correlating with efficiency shows that the intensity of farming correlates significantly with both the adjusted and unadjusted eco-efficiency in both conventional- and organic farms. Thus, the policy-recommendation is to increase the intensity of farming in order to increase eco-efficiency. The correlation between eco-efficiency and some other exogenous variables tested for, such as the number of livestock-units and subsidies, differs between the unadjusted and adjusted efficiency scores. This result indicates that the effect of policies aiming to increase eco-efficiency can differ whether considering absolute environmental damages in the measure or not. Differences in scores and correlates with eco-efficiency before and after the adjustment points to the contribution of this thesis.

,

I och med växande miljöproblem har relevansen av eko-effektivitet som ett sätt att bedöma sektorers eller regioners miljöpåverkan ökat. En brist i bedömningen av eko-effektivitet är dock att måttet inte tar hänsyn till absoluta nivåer av utsläpp när effektiviteten av en enhet bedöms. Detta innebär att utsläpp och andra skador på miljön tillåts att kompenseras av ekonomisk vinst. Denna uppsats bemöter denna kritik genom att inkludera absoluta utsläpp av växthusgaser i bedömningen av eko-effektivitet. Uppsatsen bidrar till att utveckla eko-effektivitetesmåttet genom att justera effektivitetspoängen till absoluta utsläpp efter att en poäng för varje enhet beräknats. I denna uppsats appliceras metoden på svenska mjölkgårdar.
För att genomföra effektivitetsanalysen används FADN data från 2015 och 2016. Effektiviteten beräknas genom en metod introducerad av Kuosmanen och Kortelainen (2005) där en DEA (data envelopment analysis) används för att generera en effektivitetspoäng för varje enhet, i detta fallet för varje gård. Denna metod definierar eko-effektivitet som ekonomisk inkomst delat med skadan på miljön orsakad av varje gård. I denna uppsats uppskattas skadan på miljön genom variablerna konsumtion av bränsle och värme samt konsumtionen av gödningsmedel.
Absoluta nivåer av växthusgasutsläpp som effektivitetspoängen justeras mot beräknas genom att använda miljömålet att Sverige ska ha netto-noll utsläpp 2045. Om utsläppsmålet ska nås genom en linjär procentuell minskning motsvarar detta en minskning på 1,7% per år. Denna siffra, tillsammans med två andra liknande scenarion, används för att justera effektivitetspoängen till absoluta nivåer av utsläpp. Effektivitetspoängen innan och efter justeringen mot absoluta nivåer jämförs med hjälp av ett Spearmans rangkorrelation som visar på att de två måtten är mycket lika.
I ett andra steg av analysen genomfördes en stegvis OLS-regression där variabler med potentiell korrelation med eko-effektivitet testades. Resultatet från regressionen är att en högre intensitet i produktionen korrelerar med en högre eko-effektivitet. Detta indikerar att styrmedel som höjer intensiteten också ökar eko-effektiviteten. Ett annat resultat är att justeringen av effektiviteten ändrar hur de exogena variablerna korrelerar med eko-effektiviteten. Detta visar på att styrmedel som syftar till att öka eko-effektiviteten kan missa viktiga aspekter om denna inte justeras i och med att dessa inte nödvändigtvis minskar utsläppen.

Main title:Eco-efficiency in Swedish dairy farms
Subtitle:incorporating sustainability into the measure of eco-efficiency
Authors:Martinsson, Elin
Supervisor:Hansson, Helena
Examiner:Rommel, Jens
Series:Examensarbete / SLU, Institutionen för ekonomi
Volume/Sequential designation:1293
Year of Publication:2020
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:NM005 Environmental Economics and Management - Master's Programme 120 HEC
Supervising department:(NL, NJ) > Dept. of Economics
Keywords:dairy farms, eco-efficiency, environmental pressures, planetary boundaries
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15875
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15875
Subjects:Pollution
Language:English
Deposited On:07 Aug 2020 08:36
Metadata Last Modified:08 Aug 2020 01:02

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits