Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den boreala skogens beståndsstruktur har historiskt primärt präglats av brand, vilket skapat en flerskiktad beståndsstruktur. Störning är därför en avgörande faktor för artmångfald i dessa ekosystem. När svenskt skogsbruk startade med dimensionsavverkning ökade ljusinsläpp och näringstillgång vilket potentiellt har gynnat tillväxten i botten- och fältskikt. Dimensionsavverkningen förändrade skogen men ett kontinuerligt trädbeklätt landskap med en flerskiktad beståndsstruktur bevarades.
Idag motverkas de naturliga störningsregimerna av skogsbruket. Den vanligaste antropogena störningen är idag trakthyggesbruket, vilket har förändrat beståndstrukturen på landskapsnivå. Landskapet domineras av enskiktad skog vilket kan missgynna ljusberoende arter i de lägre skikten. I trakthyggesbruket ingår skogsbruksåtgärden gallring som kan liknas vid intermediär störning. Gallring bör likt dimenssionavverkning ge förbättrade växtförutsättningar i botten- och fältskikt.
Syftet med denna studie var att undersöka hur gallring påverkar diversiteten mellan lokaler. Genom kvantitativ analys studerades åtgärdens påverkan på β-diversitet (Whittakers definition) i botten- och fältskikt. Studien baserades på data från Riksskogstaxeringen, för grandominerad mark i Svealand och Norrland (den boreala klimatzonen). Ett ogallrat stickprov med samma förutsättningar användes som kontroll. En statistisk analys genomfördes med hjälp av ett parat T-test för att undersöka om signifikant skillnad i β-diversitet fanns vid tidpunkten T1 och T2. Dessutom utfördes T-test för att undersöka om signifikant skillnad i β-diversitet fanns mellan den gallrade och ej gallrade populationen vid respektive tidpunkt.
Resultatet av denna studie visade ingen signifikant skillnad i β-diversiteten före (T1) och efter (T2) gallring. Inte heller den ej gallrade kontrollen visade någon signifikant skillnad i β-diversiteten mellan T1 och T2. Studien kunde inte heller visa någon signifikant skillnad mellan den gallrade och ej gallrade populationen vid varken tidpunkt T1 eller T2. Att ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan gallrad och ej gallrad skog kan främja gallringen som en åtgärd som ger både ekonomisk avkastning och samtidigt bibehåller β-diversitet. Gallring och annan störning är också viktiga inslag i landskapet för att bibehålla och främja biodiversitet.

Boreal forest has historically been primary shaped by fire, which created a multi-layered forest structure. Disturbances are crucial for the plants in those systems due to their life history, and therefore a decisive factor for the biodiversity in the boreal forest. When Swedish forestry developed into dimensional cutting it gave a higher level of light transmission and nutrient availability to the ground- and field layer which potentially led to an increment in growth rate. Even though the dimensional cutting led to a change in the forest structure it kept a landscape with a continuous forest cover.
In modern Swedish forestry natural disturbances are prevented by management. Today the disturbance regime is anthropogenic, with clear-cutting as the main disturbance. This has altered the structure of the forest to become even-aged and single layered, which disfavours light demanding species in the lower vegetation layers. Thinning is a standardized measure for even-aged forestry in Sweden. Thinning may resemble an intermediate disturbance and might, like dimensional cuttings, give a higher level of light transmission and nutrient availability to the ground- and field layer.
This report aimed to study how thinning affect the diversity of the landscape by analysing its effect on β-diversity (Whittakers definition) for the plant communities in the ground- and field layer in boreal Sweden. The report used data from the national forest inventory for spruce dominated stands, as well as an unmanaged spruce dominated sample for control. A statistical analysis was made to investigate if there were a statistically significant difference in β-diversity at time T1 or T2. This was made through a paired T-test. Further a T-test were conducted to test if there were any statistically significant difference between the thinned or the unmanaged sample at those given times.
The results showed no statistical significance in difference of the β-diversity for the time before thinning (T1) to the β-diversity after the management measure (T2). Nor did the β-diversity differ significantly for the unmanaged sample at T1 and T2. Neither could the study show any statistical significance for a difference in β-diversity between the two sampled populations. That no statistically significant difference was shown between pruned and not pruned forest could promote pruning as a measure that gives financial return while simultaneously maintaining β-diversity. Pruning and other disturbance are also vital elements in the landscape to keep as well as advance biodiversity.