Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I dagens skogsbruk gallras ungefär dubbelt så stor areal årligen jämfört med arealen slutavverkning. Innan en gallring kan en förröjning utföras för att höja beståndets medelstamsvolym och förbättra sikten för skördarföraren. Tidigare studier visar på att även om produktiviteten förbättras med en utförd förröjning är det inte ekonomiskt försvarbart att utföra en förröjning om ekonomin analyseras vid gallringstillfället. Rapportens syfte är därför att undersöka hur ett bestånds nuvärde påverkas över en hel omloppstid där med och utan en utförd förröjning tas i beaktning. Även hur de sociala och ekologiska aspekterna påverkas av en förröjning undersöks i rapporten.

Studien gjordes i programvaran Heureka Planvis med indata från Riksskogstaxeringens ytor från hela Sverige. Underlaget delades upp efter trädslag, ståndortsindex och landsända (södra eller norra Sverige) där sedan simuleringar utfördes med och utan förröjning. Utöver detta gjordes litteraturstudier med avseende på sociala och ekologiska aspekter.

Resultatet visade att brytpunkten för när det är lönsamt att utföra en förröjning varierade mellan södra och norra Sverige för tall och att den kommer tidigare för gran än för tall. För gran är brytpunkten mellan G22 och G26 för både södra och norra Sverige. För tall är brytpunkten mellan T22 och T26 för södra Sverige och i norra Sverige visade resultaten att det aldrig var lönsamt att utföra en förröjning. De ekonomiska resultaten kan ifrågasättas på grund av Heureka Planvis hantering av förröjning.

För de ekologiska aspekterna visade sig förröjning vara enbart negativt oberoende av vad källorna behandlade för område. Sett ur social synvinkel fanns en större varians i hur förröjning kunde påverka värdet.

In Swedish forestry, thinning is a common practice. Before thinning, pre-clearing is sometimes performed to generate higher piece sizes and to increase sightlines for the harvester operator. Earlier studies have shown that although harvester productivity increases with pre-clearing, it’s not financially justifiable to pre-clear if the economics are analyzed at the time of thinning. The purpose of this study is to examine how pre-clearing affects a stand’s net present value over a rotation period. The study also examines how the forest’s social and ecological values are affected by pre-clearing.

The study was made using the stand growth simulator Heureka Planvis with data from the Swedish National Forest Inventory. The data was sorted by species, site index and geography (north or south of Sweden) and simulations were made with and without pre-cleaning. Beyond this modelling, literature studies were made regarding how pre-clearing affects social and ecological values.

The study showed that the breakeven point for pre-clearing’s profitability varied between northern and southern Sweden for pine. For spruce, the breaking point was between site index G22 and G26 in both southern and northern Sweden. For pine, the breaking point was between site index T22 and T26 for southern Sweden; meanwhile, in northern Sweden, it was never profitable to pre-clear. However, because of Heureka’s modelling limitations, the results probably overestimate pre-clearing’s profitability.

Every source we looked at showed that pre-clearing has a negative effect on the ecological values. From a social point of view, there is a bigger difference in how pre-clearing affects the forest’s social values.