Home About Browse Search
Svenska


Lundqvist, Michelle and Åkerlund, Milly, 2020. Variation i utsöndring av blodmaskägg hos häst. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry

[img] PDF
344kB

Abstract

Due to an increased occurrence of resistance towards anthelmintics among equine endoparasites today, it is recommended that selective therapy is performed to minimize the use of anthelmintics. Selective therapy means that only infected individuals will be treated. Faecal samples are collected and analysed to find out whether the horse should receive treatment or not. Today the faecal samples are randomly collected by the owner, which could lead to a variation in the result. The instructions concerning how and when the sample should be collected are very simple and could possibly be more precise. The purpose of this study is to examine if the instructions for faecal sampling could affect the result of the samples. Questions asked were: does the occurrence of parasites change over time; does the occurrence of parasites differ between morning and night and does the occurrence of parasites vary in a pile of dung? The hypothesises were: the occurrence of parasites change over time; the occurrence of parasites do not differ between morning and night and the occurrence of parasites do not vary in a pile of dung. The trial was split up into three sub studies. In sub study one we followed five horses during six weeks, samples were collected once weekly. Sub study two followed two horses, two times a day during fourteen days. Samples were collected both morning and night with a twelve-hour interval. During sub study three we collected three dung balls from each pile of dung, with a total of 30 piles. The dung balls were individually analysed. The modified version of the McMaster-method was used for all egg counting.
The results from sub study one showed a significant difference in egg shedding in 20% of cases (3 of 15 comparisons). The difference was significant only when week one was compared with other weeks. Sub study two showed a significant difference in egg shedding between morning and night during four of fourteen days (28,6%). During three of these four days, the shedding of eggs was higher in the morning than by night. Sub study three showed that there was only a small difference in egg shedding between a dungball and the whole pile of dung.
The conclusion that was made were that the instructions for collecting samples were sufficient. Concerning sub study one, we argue that the variation seen in our result is likely due to methodological errors during the first week’s samples. Thereby the hypothesis “the occurrence of parasites change over time” is rejected. Both hypothesis “the occurrence of parasites does not differ between morning night” and “the occurrence of parasites does not vary in a pile of dung” are assumed.

,

Idag bär majoriteten av alla svenska hästar på inälvsparasiter där mängden varierar mellan individer, föl och unghästar har oftast en högre förekomst av parasiter än vuxna hästar. Blodmask är en typ av inälvsparasit och är de mest förekommande parasiterna hos häst. En häst som är kraftigt infekterad kan visa flera olika symptom, bland annat kolik, avmagring, nedsatt allmäntillstånd och diarré. Under flera årtionden har man enligt tradition bekämpat maskangrepp med avmaskningsmedel, behandlingen har skett med fasta intervaller, året runt. Då denna behandlingsmetod har applicerats på hela hästbesättningen har resistens mot avmaskningsmedel uppkommit. Den första misslyckade behandlingen rapporterades på 1960-talet bara några få år efter att det första avmaskningsmedlet lanserades. Under tidigt 1990-tal började selektiv behandling att rekommenderas. Selektiv behandling innebär att ett träckprov med äggräkning utförs och om hästen överskrider en viss gräns kommer den att behandlas med ett anpassat avmaskningsmedel. Användandet av selektiv behandling har gått långsamt framåt, det finns olika antaganden om anledningar till detta. Ett är bristande kommunikation och kunskapsspridning mellan forskare och veterinärer, samt mellan veterinärer och hästägare. Vid äggräkning finns det olika metoder att tillgå, en av dem är McMaster som är en relativt enkel metod att utföra. McMaster är även den metod som rekommenderas av World Association for the Advancement of Veterinary Parasitology för bestämning av behandlingsintensiteten gällande avmaskningsmaskningsmedel på tamboskap.
Problemet som ligger till grund för denna studie är dagens slumpmässigt insamlade träckprov som utförs av hästägaren i kombination med relativt enkla anvisningar för hur provinsamlingen ska gå till. Denna insamlingsmetod skulle kunna medföra en stor variation i provresultatet. För att minska denna variation skulle de anvisningar som finns idag kunna bli mer specifika. Vi ville genom denna studie ta reda på om förekomsten av parasiter förändras över tid, om förekomsten av parasiter skiljer sig mellan morgon och kväll, samt om förekomsten av parasiter varierar inom samma träckhög.
Till studien användes skolhästar från Flyinge AB, dessa ingick i tre olika delstudier. I den första delstudien samlades prover in en gång i veckan under sex veckors tid, där användes fem hästar. Den andra delstudien sträckte sig över 14 dagar, där samlandes prover morgon och kväll från två olika hästar. I den tredje delstudien utfördes prover på 30 slumpvis utvalda träckhögar från hästar som deltagit i de tidigare studierna.
Resultatet i delstudie 1 visade en märkbar variation mellan vecka ett och två, ett och tre, samt ett och fem. Det sågs ingen märkbar variation i jämförelse mellan övriga veckor. I delstudie 2 såg vi märkbar skillnad mellan förmiddag och eftermiddag på dag ett, tolv, tretton och fjorton. Övriga tio dagar kunde ingen märkbar skillnad ses mellan de prover som togs på förmiddag och eftermiddag. Resultatet i delstudie 3 visade att antalet EPG skiljde sig mellan träckhögens medelvärde och varje enskild träckboll, men utan risk för ett osäkert resultat som skulle kunna leda till en onödig avmaskning.
I diskussionen analyserades tillförlitligheten och precisionen på den metod som användes. Slutsatsen blev att McMaster är en vedertagen metod trots den lägre noggrannhet och precision som påvisats. Vad gäller utvärdering och jämförelse mellan olika äggräkningsmetoder så krävs mer omfattande studier för mer insikt. I diskussionen analyserades även de resultat som studien gett, vad som kan ha påverkat den märkbara variation som sågs, tänkbara felkällor och ett lämpligt tillvägagångssätt för att minimera felkällor. Slutsatsen blev att den variation som sågs i delstudie 1 mellan vecka ett och två är svår att tolka, en tänkbar anledning kan vara ett metodfel under vecka ett då detta var de första proverna som utfördes. Ett lämpligt tillvägagångssätt för att minimera risken för felkällor är att ha en person som är erfaren av äggräkningsmetoden till att i början av studien kontrollräkna proverna och övervaka utförandet. Angående de prover som utfördes i delstudie 2 diskuterades det angående att fler ägg urskildes på förmiddagen jämfört med eftermiddagen under tre av fjorton dagar. Detta resultat skulle kunna innebära att prover som samlas in på förmiddagen är mer tillförlitliga, men att de även skulle kunna innebära en överskattning av mängden parasiter. I diskussionen angående delstudie 3 diskuterades det kring resultatet att det skiljde sig mellan träckhögens medelvärde och varje enskild träckboll, men utan risk för ett osäkert resultat. Det diskuterades kring de fem av 90 fall som påvisade en skillnad och hur den påvisade att det kan ha en betydelse i enskilda fall. Tänkbara felkällor och tankar för vidare studier analyseras. Slutsatsen från delstudie 3 blev att resultatet från en enskild träckboll inte påverkar träckhögens resultat, detta innebär att de anvisningar för insamling av träckprov som finns idag är tillräckliga. För vidare studier finns intresset att följa ett större antal hästar under en längre tidsperiod samt använda sig av tydligare riktlinjer vid insamling av prover, exempelvis var i träckhögen som provet ska tas. Det hade även varit intressant att använda sig av två olika äggräkningsmetoder som är möjliga att jämföras jämtemot varandra. Den generella slutsatsen från studien blev att de anvisningar som finns idag för provtagning var tillräckliga.

Main title:Variation i utsöndring av blodmaskägg hos häst
Authors:Lundqvist, Michelle and Åkerlund, Milly
Supervisor:Borg, Astrid
Examiner:Tyden, Eva
Series:Examensarbete på kandidatnivå / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Hippologenheten
Volume/Sequential designation:K111
Year of Publication:2020
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VK004 Bachelor of Science in Equine Studies 180 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry
Keywords:parasitology, selective therapy, faecal samples, McMaster, equus, strongyle eggs
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15658
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15658
Subjects:Animal husbandry
Animal diseases
Language:Swedish
Deposited On:29 Jun 2020 07:58
Metadata Last Modified:30 Jun 2020 01:03

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits